Ett löpande band, som i Chaplin-filmen ”Moderna tider”. Men på det här bandet transporteras inte maskindelar utan människor.
Först kommer en puckelryggig kvinna med förvridna händer och
glesa hårtestar åkande. Efter henne en neurosedynskadad femtio-åring.
Sedan en förvirrad flicka med genomblödda förband på båda handlederna.
Andra skymtar längre bort, gnyende, klagande, svärande, gråtande,
förvirrade.
En välvillig läkare vid bandet frågar den gamla kvinnan.
”Hur var det här då?”
Otydbart mummel
”Jag känner det, ja!”
Mummel
”Och hur var namnet?
Mummel
”Jag heter Blom.”
Nästa patient glider fram.
”Hur var det här då?”
”Jag känner det, ja!”
”Och hur var namnet?”
”Jag heter Blom.”
Sjukhusdirektören i bakgrunden: ”Öka tempot!”
Den stackars läkaren börjar prata dubbelt så fort. ”Hur var det här då?”
Och patienterna svischar förbi.
3 kommentarer:
Härligt att detta dokumenterats. Ännu mer aktuellt idag känns det. Jag själv söker min vård utomlands sedan många år!!
Vad hette denna sketch? Förösker hitta den.
Hej, någon som vet vad sketcher heter? :)
Skicka en kommentar