Ännu en park hotas av exploatering av Ulf Nymark

Hoten mot våra parker duggar nu tätt. En detaljplan för omfattande bebyggelse och biltrafik i det som återstår av Vipeholmsparken har, som VB tidigare informerat om, tagits fram.
   Ett par, tre stenkast väster om Vipeholm ligger en annan park, uppkallad efter det fram till 1587 i parken belägna S:t Jörgens hospital för spetälska. När parken skapades på 1940 kallades den Skönadalsparken, men döptes senare om efter hospitalet. I parken finns fortfarande lämningar efter hospitalet samt en sedan flera år tillbaka torrlagd damm. Parken är belägen mitt emot Sunnaparken, norr om Hardebergaspåret. Dammen kommer för övrigt att inom kort åter fyllas med vatten.
   Byggbolaget Veidekke har av Tekniska förvaltningen fått markanvisning på delar av parken, ca 3000 kvm. Det gäller den del av parken som är sträcker sig längs med Tornavägen och begränsas av Fader Bergs väg i norr. Den sistnämnda gatan torde för övrigt vara Lunds kortaste och glesast bebodda. Endast ett hus har Fader Bergs väg som gatuadress.
 

OBS! Hela vägen syns på bilden
 

Grönskan tas bort
Tre fyravåningshus om 30-talet lägenheter vill Veidekke klämma in här. Det innebär att den befintliga trädallén i parken huggs ner, åtminstone den ena raden och att den gröna busk- och trädridån mot Tornavägen tas bort. Över huvud taget kommer den gröna karaktären av denna parkdel att försvinna.

Eftersatt underhåll inget argument för bygge
Många av tillskyndarna av att exploatera Vipeholmsparken och S:t Jörgens park har fört en intensiv strid för att inte bygga i Borgareparken eller Folkparken, men när det gäller andra parker, som i fallet Vipeholm och S:t Jörgen, hejar man på. Logiken är svår att förstå. Anhängarna av Veidekkes förslag kommer sannolikt att hävda att denna del av parken är dåligt underhållen och känns otrygg för många. Så argumenterade de borgerliga när det gäller Borgareparken: hela parken lider av eftersatt underhåll så det gör inte så mycket att bygga där, hävdade de. Skulle den typen av argument vara hållbara så ligger nära nog 90 procent av alla Lunds parker i farozonen.

Lund i bottenskiktet när det gäller grönytor
Visst behöver Lund fler bostäder. Men Lund behöver också fler parker och mera grönytor. Statistiska centralbyråns nyligen publicerade undersökning av tätorternas andel grönytor (i förhållande till hårdgjorda ytor) i landets 37 största tätorter framgår att enbart 4 tätorter har mindre andel grönyta än Lund. Hårdgjorda ytor – sten, asfalt, betong, utgör mer än 50% av tätorten Lunds areal. Byggkapital och starka krafter inom kommunalpolitiken vill nu minska grönytorna ytterligare. Men parker behövs inte bara som gröna lungor och som platser för mänskliga möten och lekar. De behövs också ur klimatanpassningssynpunkt som mottagare och fördröjare av regnvatten för att motverka översvämningar och utsläpp av dåligt renat vatten i Höje å.
Åter infinner sig frågan: varför bygga i parker när det finns så gott om parkeringsplatser för bilar att bygga på?

NOT: Frågan om huruvida en detaljplan ska tas fram för parkbebyggelsen behandlas i Byggnadsnämnden under pressläggningen av detta VB-nummer.

Fakta från Lunds hemsida
Den stensatta dammen utgjorde tidigare parkens centrum. Tyvärr tömdes den 2006 på grund av höga bakteriehalter i vattnet och har förblivit torrlagd sedan dess. Parken sträcker sig norrut kring bäcken upp till Östervångsvägen och utvidgar sig västerut kring resterna av hospitalet.
I samarbete med stads-antikvarien Ragnar Blomquist skapade Oscar Ahlström en markering av den gamla hospital-anläggningen med stenar och planteringar med typiskt skånska växter. Här finns idag ett bestånd av vidkroniga ekar som omger lämningarna. Ett minnesmärke över spetälskesjukhuset gjordes av Axel Wallenberg och restes 1953.