2015-11-19

Islamiska staten formar sina motståndare
av Gunnar Stensson

”Se fienden. Att säga ordet 'krig' är samtidigt att peka på en fiende. Det är en fiende som måste behandlas som en fiende, det vill säga enligt Carl Schmitts skola, som måste ses som en figur som man kan bruka list mot och låtsas ha en dialog med, slå till mot utan ett ord, inte under någon omständighet förhandla med. Men det är framför allt en fiende som måste kallas vid sitt rätta namn.”
   Tycker du det låter totalitärt? Nazistiskt? Då är du på rätt spår. Carl Schmitt var en nazistisk ideolog, medlem av nazistpartiet från 1933 till 1945. Han betraktar det demokratiska samhället som en fasad som döljer den suveräna makten. Vid krislägen blir den verkliga makten synlig. Då agerar staten utan direkt konstitutionellt stöd genom att hänvisa till ett undantagstillstånd.

Texten ovan publicerades på kultursidan i Sydsvenska Dagbladet tisdagen den 17 november i en artikel med rubriken ”Krig, en handbok” av den franske filosofen Bernard-Henri Lévy. Artikeln uppmanar till krig mot den Islamiska staten. Den konstaterar att den franska statsledningen har sagt det, på högsta nivå, liksom den politiska klassen med gemensam röst.
   USA, Frankrike, Turkiet, Saudiarabien, Ryssland, Iran bekämpar redan Islamiska staten. Nu håller de på att samordna kriget.
   Ingenting kan vara mer opportunt än att uppmana till krig mot Islamiska staten dagarna efter attentaten i Paris den 13 november. Men Bernard-Henri Lévy är framför allt en opportunist.
I flåsande franskt jätteformat.
   Han försvarar det franska kolonialvälde som behöll slaveriet till efter 1945. Han stöder Israels bosättningar och krig i Gaza.
   Han deltog själv i Gaza - invasionen som inbäddad journalist och prisar invasionsarméns humanitet.
   Sydsvenskan betraktar honom som liberal och det kanske han är. Han motsatte sig till exempel USA:s invasion i Irak 2003. Fast hundratals liberaler gjorde motsatsen.
   Ingrid Fredriksson och Per Svensson översatte artikeln. De borde ha upptäckt dess brister men blev kanske övertalade av textens auktoritära svada.

Inga kommentarer: