Solidaritet med det andra islam och öppna armar för flyktingarna av Gunnar Stensson

Den populäre franske filosofen Bernard-Henri Lévy har knutits till Sydsvenskan och introducerades den 17/11 med en lång artikel om terrorn i Paris under titeln "Krig, en handbok".
   I artikeln hävdar han två viktiga ståndpunkter som är kontroversiella i Frankrike, i Europa och i Sverige.
   1. Vi fransmän, liksom vi svenskar och vi européer, måste stödja våra landsmän inom det andra islam, upplysningens islam.
   2. Vi är skyldiga att än mer öppna armarna för flyktingarna från IS terror.
   De två ståndpunkterna är viktiga att kämpa för i en situation när många människor, politiker och stater agerar tvärtom.
   Men Lévys användning av begreppet "krig" är oklar och kan leda till felaktiga slutsatser. Jag har också svårt att acceptera hans retorik som jag finner otydlig, mångordig och auktoritär.
   Ibland är den både chauvinistisk och direkt felaktig i sak. Ett exempel.
   I en mångordig tirad (överst på tredje spalten) skriver Bernard-Henri Lévy "Dessa män som avskyr livsglädjen... borde... tvingas lyssna till Victor Hugos vackra ord från september 1870, efter massakern under Paris-kommunen: Att angripa Paris är mer än att angripa Frankrike, det är att förstöra världen."
   Problemet är att Pariskommunen inte kom till makten förrän i mars 1871 efter kejsardömets fall. Så Hugo kunde inte gärna ha uttalat sig om den 1870. Den är inte heller entydig.
   Under de två och en halv månader Kommunen härskade genomfördes reformer och begicks övergrepp. I maj 1871 erövrades Paris av de reguljära franska trupper som tidigare kapitulerat för tyskarna. Under den så kallade blodiga veckan i maj dödade de 20 000 till 30 000 fattiga, jämförelsevis obeväpnade parisare.
   När Lévy skriver "massakern under Paris-kommunen" verkar det som om han snarare syftar på de övergrepp som begicks under Kommunens korta tid än på den massaker i folkmordsformat som begicks av Frankrikes armé.
   Victor Hugo skrev en berömd dikt om Paris-kommunen. Den har titeln Vems är felet? (Á qui la faute) och handlar om en fattig kommunard som tillfrågas varför han försökte bränna ner det franska nationalbiblioteket med alla dess böcker som försvarar frihet, jämlikhet och broderskap.
   Kommunarden svarar: Jag kan inte läsa.
   Victor Hugo avslutar med raden: Vems är felet?
   Den dikten skrev Victor Hugo 1872. Man finner den lätt på nätet. Den återspeglar nog bättre Victor Hugos åsikter om Pariskommunen och den blodiga veckan än det citat Lévy anför.
   I Samhällets olycksbarn skildrar Hugo Pariskommunen och dess bakgrund. En musikal byggd på boken spelades härom året på Malmö Opera.