Den populäre franske filosofen Bernard-Henri Lévy
har knutits till Sydsvenskan och introducerades den 17/11 med en lång
artikel om terrorn i Paris under titeln "Krig, en handbok".
I artikeln hävdar han två viktiga ståndpunkter som är kontroversiella i Frankrike, i Europa och i Sverige.
1. Vi fransmän, liksom vi svenskar och vi européer, måste stödja våra landsmän inom det andra islam, upplysningens islam.
2. Vi är skyldiga att än mer öppna armarna för flyktingarna från IS terror.
De två ståndpunkterna är viktiga att kämpa för i en situation när många människor, politiker och stater agerar tvärtom.
Men Lévys användning av begreppet "krig" är oklar och kan leda
till felaktiga slutsatser. Jag har också svårt att acceptera hans
retorik som jag finner otydlig, mångordig och auktoritär.
Ibland är den både chauvinistisk och direkt felaktig i sak. Ett exempel.
I en mångordig tirad (överst på tredje spalten) skriver
Bernard-Henri Lévy "Dessa män som avskyr livsglädjen... borde...
tvingas lyssna till Victor Hugos vackra ord från september 1870, efter
massakern under Paris-kommunen: Att angripa Paris är mer än att angripa
Frankrike, det är att förstöra världen."
Problemet är att Pariskommunen inte kom till makten förrän i mars
1871 efter kejsardömets fall. Så Hugo kunde inte gärna ha uttalat sig
om den 1870. Den är inte heller entydig.
Under de två och en halv månader Kommunen härskade genomfördes
reformer och begicks övergrepp. I maj 1871 erövrades Paris av de
reguljära franska trupper som tidigare kapitulerat för tyskarna. Under
den så kallade blodiga veckan i maj dödade de 20 000 till 30 000
fattiga, jämförelsevis obeväpnade parisare.
När Lévy skriver "massakern under Paris-kommunen" verkar det som om
han snarare syftar på de övergrepp som begicks under Kommunens korta
tid än på den massaker i folkmordsformat som begicks av Frankrikes
armé.
Victor Hugo skrev en berömd dikt om Paris-kommunen. Den har titeln
Vems är felet? (Á qui la faute) och handlar om en fattig kommunard som
tillfrågas varför han försökte bränna ner det franska
nationalbiblioteket med alla dess böcker som försvarar frihet,
jämlikhet och broderskap.
Kommunarden svarar: Jag kan inte läsa.
Victor Hugo avslutar med raden: Vems är felet?
Den dikten skrev Victor Hugo 1872. Man finner den lätt på nätet.
Den återspeglar nog bättre Victor Hugos åsikter om Pariskommunen och den
blodiga veckan än det citat Lévy anför.
I Samhällets olycksbarn skildrar Hugo Pariskommunen och dess
bakgrund. En musikal byggd på boken spelades härom året på Malmö Opera.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar