Glammfeminism, falukorvsfeminism och politisk feminism; några reflektioner efter 8:e mars av Margot

När jag anlände till Vänsterpartiets, Ung vänsters, ABF och Svenska kvinnors vänsterförbunds 8:e mars manifestation på Stortorget kl.18.00 blev jag glad över det stora antalet människor som samlats. Men glädjen blev kortvarig. Det visade sig att det var en tidsmässig kollision mellan Fi:s och Vänsterns 8:e mars möten. Fi hade dragit över tiden och efter en kvart eller så tågade de flesta vidare i riktning mot Mejeriet, som också började sin 8:e mars evenemang kl. 18. Tre möten på samma teman, som började samtidigt och därmed konkurrerade med varandra.
 

 

Vi var en starkt decimerad skara kvar på Stortorget, som lyssnade på bra tal om arbetsmarknad, migration och politiska strategier. Talen hade säkert inte stört Fi anhängare om de fått möjligheter att lyssna. Själv stod jag kvar tills talen var klara och gick sedan vidare till Mejeriet. Där var det varmt, trångt och feministisk glammstämning. Det påminde mig om min ungdoms feministmöten på 1970-talet. Stämningen gjorde mig då, som nu på Mejeriet, glad upprymd och kampberedd. Varför hade inte arrangörerna samarbetat så att kollisionerna kunde undvikas, tänkte jag.
   Glammfeminism behövs ibland för att en ska orka med det nödvändiga politiska arbetet, som ofta är tålamodskrävande, gnetigt och sällan möts av stormande applåder som ”Stå-upp-feminism”, allsång och Gudrun Schyman på Mejeriet.
   Häromveckan skrev en krönikör i veckomagasinet ”Fokus”, om att det behövs mer av ”Falukorvsfeminism” för att vanliga kvinnor blivit rädda för feminister. I en stad som Lund tror jag det är svårt att vinna gehör för ”Falukorvsfeminism”. Inte heller tror jag att Lundaborna är rädda för feminister. Det jag däremot tror behövs inför kommande 8:mars manifestationer är bättre samarbete mellan organisatörer och organisationer. Det är samarbete som behövs, inte splittring. Det finns, som jag ser det, ingen rimlig anledning att konkurrera om feministiskt engagerade människor i Lund!
Margot; gammelfeminist, men alltför sällan glammfeminist!