På kajen i Smyrna (Izmir) 1922, när grekerna evakuerades från Turkiet

Ernest Hemingway, 1923.

Man minns hamnen. En massa trevliga saker flöt omkring där. Det är enda gången i mitt liv som jag har drömt om sånt. Kvinnorna som födde barn störde en inte så mycket som dom som hade dött. Dom födde okej. Konstigt att så få dog. Man bara täckte över dom med nåt och lät dom sätta igång. Dom valde alltid det mörkaste stället att föda. Ingen brydde sig om dom, när dom väl stuckit från kajen.
   Grekerna var också hyggliga killar. När dom evakuerades hade dom alltid lastdjur som dom inte kunde ta med, så dom slog helt enkelt av dom frambenen och dumpade dom i det grunda vattnet. Alltihop var en trevlig historia. Ja, en riktigt trevlig historia.
Övers. Gunnar Stensson