Vi har höga marginalskatter i Sverige. Det
beror på att vi har höga skatter totalt, det i sin tur beror på att vi
vill ha bra välfärd, vilket vi har. Det beror också på att vi har idén
att betala skatt efter förmåga. De som har höga inkomster betalar
mycket i skatt och de med låga inkomster betalar lite i skatt, på så
vis kan de som har låga inkomster leva ett ekonomiskt värdigt liv utan
för mycket bidrag. Ur ovanstående verklighet uppstår marginalskatter.
60 % marginalskatt
Den som har en inkomst över 37.000 betalar 52 % i marginalskatt, jag utgår från 32:ans skattetabell, kolumn1. Den som har 55.000 i inkomst betalar 60 % i marginalskatt. Marginalskatten är den skatt man betalar på sista intjänade hundralappen. Det är mycket och ger säkert marginaleffekter. Mats Persson, ekonomisk talesperson för Liberalerna i riksdagen, beskriver detta, i en debattartikel i somras i Aftonbladet, som straffskatt på utbildning.
Straffskatt? Det finns andra sätt att beskriva den här verkligheten. Först kan man konstatera att de som har dessa inkomster, som regel, har lång och gratis utbildning. Det är en anledning till våra höga skatter. Man kan beskriva detta som höga marginalskatter men ser man till den totala skatten blir perspektivet annorlunda. Den som har 37.000 i inkomst betalar bara drygt 25 % totalt i inkomstskatt. Det är sant! Jag blev förvånad själv när jag såg detta i skattetabellen. Denna person ligger alltså en bra bit under det som motsvarar kommunalskatten, 32 kr. Den som har 55.000 i inkomst betalar bara 34.5 % i skatt, alltså något över vad som motsvarar kommunalskatten. Mats Persson anser att Sverige skall vara ett land för strävsamma, de som utbildar sig och tar ansvar på jobbet. Det är bara att hålla med. Jag har bara så svårt att förstå varför inte dessa lyckade människor skulle kunna betala rejält med skatt så att de, som inte riktigt hänger med, också kan få ett ekonomiskt bra liv.
Det är också dessa inkomster som har fått mest i skattesänkningar under alliansregeringen 2006-2014. De som befinner sig i de inkomstlägen jag beskriver ovan tillhör nog de 10-20 % procent högst avlönade och är de som tar ut mest av rut- rot- och räntebidragen som staten generöst delar ut. Dessa bidrag kostar i storleksordningen 40 miljarder. Jag hade gärna tagit bort dessa bidrag och sänkt inkomstskatterna, som alltså är höga, dock mest till de lågavlönade.
8.000 i inkomst 1000 i skatt
Varför bekymrar sig då en liberal för de högavlönades skatter? Ta ovanstående person som tjänar 55.000, denne behöver knappast titta i plånboken när hen väljer bostad, renoverar densamma eller reser och så vidare.
Lite längre ner i skatteskalan befinner sig den fattigpensionär som har en inkomst på 8.000 och en skatt på 1000. Denna person får med säkerhet ansöka om bostadstillägg. Hen får alltså bara ut 7000 men har en hyra på 4000. Nu finns det ett rätt generöst bostadstillägg, som tur är. Det finns till och med de som har ännu lägre pension och högre hyra. Denne får sannolikt ansöka om ytterligare bidrag för att komma upp i skälig levnadsnivå.
Rundgång! Här finns en uppgift både för liberaler och vänstern. Höj garantipensionen höj grundavdraget för pensionärer och ta bort spärren för bostadstillägget. Om man gjorde detta skulle vi få bort en stor del av rundgången och ge de många ett värdig ekonomiskt liv där de slapp jaga bidrag. Detta skulle så klart kosta stora pengar, ungefär som ett jobbskatteavdrag.
Sven-Hugo Mattson, vänsterpartist
60 % marginalskatt
Den som har en inkomst över 37.000 betalar 52 % i marginalskatt, jag utgår från 32:ans skattetabell, kolumn1. Den som har 55.000 i inkomst betalar 60 % i marginalskatt. Marginalskatten är den skatt man betalar på sista intjänade hundralappen. Det är mycket och ger säkert marginaleffekter. Mats Persson, ekonomisk talesperson för Liberalerna i riksdagen, beskriver detta, i en debattartikel i somras i Aftonbladet, som straffskatt på utbildning.
Straffskatt? Det finns andra sätt att beskriva den här verkligheten. Först kan man konstatera att de som har dessa inkomster, som regel, har lång och gratis utbildning. Det är en anledning till våra höga skatter. Man kan beskriva detta som höga marginalskatter men ser man till den totala skatten blir perspektivet annorlunda. Den som har 37.000 i inkomst betalar bara drygt 25 % totalt i inkomstskatt. Det är sant! Jag blev förvånad själv när jag såg detta i skattetabellen. Denna person ligger alltså en bra bit under det som motsvarar kommunalskatten, 32 kr. Den som har 55.000 i inkomst betalar bara 34.5 % i skatt, alltså något över vad som motsvarar kommunalskatten. Mats Persson anser att Sverige skall vara ett land för strävsamma, de som utbildar sig och tar ansvar på jobbet. Det är bara att hålla med. Jag har bara så svårt att förstå varför inte dessa lyckade människor skulle kunna betala rejält med skatt så att de, som inte riktigt hänger med, också kan få ett ekonomiskt bra liv.
Det är också dessa inkomster som har fått mest i skattesänkningar under alliansregeringen 2006-2014. De som befinner sig i de inkomstlägen jag beskriver ovan tillhör nog de 10-20 % procent högst avlönade och är de som tar ut mest av rut- rot- och räntebidragen som staten generöst delar ut. Dessa bidrag kostar i storleksordningen 40 miljarder. Jag hade gärna tagit bort dessa bidrag och sänkt inkomstskatterna, som alltså är höga, dock mest till de lågavlönade.
8.000 i inkomst 1000 i skatt
Varför bekymrar sig då en liberal för de högavlönades skatter? Ta ovanstående person som tjänar 55.000, denne behöver knappast titta i plånboken när hen väljer bostad, renoverar densamma eller reser och så vidare.
Lite längre ner i skatteskalan befinner sig den fattigpensionär som har en inkomst på 8.000 och en skatt på 1000. Denna person får med säkerhet ansöka om bostadstillägg. Hen får alltså bara ut 7000 men har en hyra på 4000. Nu finns det ett rätt generöst bostadstillägg, som tur är. Det finns till och med de som har ännu lägre pension och högre hyra. Denne får sannolikt ansöka om ytterligare bidrag för att komma upp i skälig levnadsnivå.
Rundgång! Här finns en uppgift både för liberaler och vänstern. Höj garantipensionen höj grundavdraget för pensionärer och ta bort spärren för bostadstillägget. Om man gjorde detta skulle vi få bort en stor del av rundgången och ge de många ett värdig ekonomiskt liv där de slapp jaga bidrag. Detta skulle så klart kosta stora pengar, ungefär som ett jobbskatteavdrag.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar