Nog är den häftig at
t
följa! Jag menar förstås upptakten till den väl samordnade attacken
mot Vänsterpartiet och mot Reepalus blygsamma förslag att begränsa
företagens vinster på skol- och välfärdsföretagen. Högst 8 procent i
vinst – ett hot mot Den Fria Företagsamheten och mot allt som är dyrt
och heligt.
En kör av röster
På några dagar kunde man bocka av dem en efter en: ledare i Sydsvenskan, ledare i Dagens Nyheter, ledare i Expressen, spridda kolumnister etc. Och fram stiger akademins och vetenskapens experter med skatteprofessorer som kan tala om hur fel varje begränsning i det fria profiterandet på statens välfärdskostnader är. I söndags ryckte så Per T Ohlsson ut. Inte oväntat ser han ”kommunisterna i Vänsterpartiet” som huvudproblemet. Jag vill inte sprida defaitism, men nog inser man hur chanslöst V är inför denna mediamakt. I nästa steg får vi väl omfattande demonstrationer, ungefär som mot löntagarfonderna. Socialdemokratin är ideologiskt och organisatoriskt försvagat och LO, som skulle kunna göra skillnad, tiger.
Per T rycker ut
För en gångs skull tar Per T Ohlsson upp motsidan, de han kallar ”Gordon Gekkofraktionen” som är nöjda med sakernas nuvarande tillstånd och hävdar att all vinst är av godo. Det är så han nästan vill ”gripa efter en fiktiv Kalasjnikov när Attendos koncernchef slirar förbi i rutan.” Efter ett sådant medgivande känner man sig beredd att själv medge att det finns problem med Reepalus idéer om procent och övervinster. I stället för att kämpa om procentsatser är förstås det rimliga att helt enkelt förstatliga skolan, vilket ju både C och L har föreslagit. Man får då köra över Miljöpartiet, vilket känns överkomligt.
Jag skulle nämligen kunna finna mig i att det finns en och annan privat vårdcentral eller äldreboende. Men att Sverige låter skolsystemet, grundskola såväl som gymnasiet vara ett affärsobjekt, ytterst lönsamma investeringar för riskkapitalbolagen som dessutom slipper betala skatt på vinsterna, är skamligt. Friskolorna fick vi tack vare Miljöpartiet som bredde ut sig om hur dessa ideella verksamheter skulle vitalisera pedagogiken i hela skolsystemet. De ideella friskolorna klumpade snabbt ihop sig och blev till koncerner som nu handlas på börsen. Hur kan partier som kallar sig konservativa eller har idealistiska föreställningar stå bakom att själva den svenska folkskolan degraderas till en källa till spekulationsvinster och riskfria inkomster från medborgarnas skatter? Detta är en skam för oss alla svenska medborgare. Men alla utom V tiger och Miljöpartiet sitter i regering med Socialdemokraterna.
Klockan klämtar för Jan Björklund?
Det verkar som om klockan snart klämtar för Jan Björklund som ledare för Liberalerna. Han är förstås ett råskinn, med åsikter som inte är till att stå ut med. Men han är n skicklig debattör och har en färgstyrka som gör att man kommer att sakna honom. Det är dessutom så att Liberalerna, gamla Folkpartiet, behövs i svensk politik som en politisk pusselbit att ta till i trängda lägen. Och visst borde det finnas en plats för ett borgerligt parti som historiskt har varit viktigt för den svenska demokratin och som än i dag kan tjäna som tillflyktsort för något så när progressiva människor som varken står ut med Busch Thors kristliga fintligheter, Lööfs mekaniska fraser eller Kinberg Batras moderna variant av bolagshögern.
Sen är det en annan sak att Björklund ju inte precis är en vänsterliberal. Men ett sådant parti skulle behövas i Sverige, ungefär som de Radikale i Danmark och nog skulle de kunna få ihop fem procent av väljarna. Just nu går det förstås inte så bra i Danmark heller. Man blir mörkrädd när man läser om hur en folketingsmajoritet vill stänga Danmark helt och inte längre ta emot kvotflyktingar. ”Danmark är fullt” heter det. OK, då får vi väl hålla oss borta därifrån och lämna danskarna att ensamma spisa sin flæskesteg. Det danska beskedet är djupt nedslående för alla oss andra.
t
följa! Jag menar förstås upptakten till den väl samordnade attacken
mot Vänsterpartiet och mot Reepalus blygsamma förslag att begränsa
företagens vinster på skol- och välfärdsföretagen. Högst 8 procent i
vinst – ett hot mot Den Fria Företagsamheten och mot allt som är dyrt
och heligt.En kör av röster
På några dagar kunde man bocka av dem en efter en: ledare i Sydsvenskan, ledare i Dagens Nyheter, ledare i Expressen, spridda kolumnister etc. Och fram stiger akademins och vetenskapens experter med skatteprofessorer som kan tala om hur fel varje begränsning i det fria profiterandet på statens välfärdskostnader är. I söndags ryckte så Per T Ohlsson ut. Inte oväntat ser han ”kommunisterna i Vänsterpartiet” som huvudproblemet. Jag vill inte sprida defaitism, men nog inser man hur chanslöst V är inför denna mediamakt. I nästa steg får vi väl omfattande demonstrationer, ungefär som mot löntagarfonderna. Socialdemokratin är ideologiskt och organisatoriskt försvagat och LO, som skulle kunna göra skillnad, tiger.
Per T rycker ut
För en gångs skull tar Per T Ohlsson upp motsidan, de han kallar ”Gordon Gekkofraktionen” som är nöjda med sakernas nuvarande tillstånd och hävdar att all vinst är av godo. Det är så han nästan vill ”gripa efter en fiktiv Kalasjnikov när Attendos koncernchef slirar förbi i rutan.” Efter ett sådant medgivande känner man sig beredd att själv medge att det finns problem med Reepalus idéer om procent och övervinster. I stället för att kämpa om procentsatser är förstås det rimliga att helt enkelt förstatliga skolan, vilket ju både C och L har föreslagit. Man får då köra över Miljöpartiet, vilket känns överkomligt.
Jag skulle nämligen kunna finna mig i att det finns en och annan privat vårdcentral eller äldreboende. Men att Sverige låter skolsystemet, grundskola såväl som gymnasiet vara ett affärsobjekt, ytterst lönsamma investeringar för riskkapitalbolagen som dessutom slipper betala skatt på vinsterna, är skamligt. Friskolorna fick vi tack vare Miljöpartiet som bredde ut sig om hur dessa ideella verksamheter skulle vitalisera pedagogiken i hela skolsystemet. De ideella friskolorna klumpade snabbt ihop sig och blev till koncerner som nu handlas på börsen. Hur kan partier som kallar sig konservativa eller har idealistiska föreställningar stå bakom att själva den svenska folkskolan degraderas till en källa till spekulationsvinster och riskfria inkomster från medborgarnas skatter? Detta är en skam för oss alla svenska medborgare. Men alla utom V tiger och Miljöpartiet sitter i regering med Socialdemokraterna.
Klockan klämtar för Jan Björklund?
Det verkar som om klockan snart klämtar för Jan Björklund som ledare för Liberalerna. Han är förstås ett råskinn, med åsikter som inte är till att stå ut med. Men han är n skicklig debattör och har en färgstyrka som gör att man kommer att sakna honom. Det är dessutom så att Liberalerna, gamla Folkpartiet, behövs i svensk politik som en politisk pusselbit att ta till i trängda lägen. Och visst borde det finnas en plats för ett borgerligt parti som historiskt har varit viktigt för den svenska demokratin och som än i dag kan tjäna som tillflyktsort för något så när progressiva människor som varken står ut med Busch Thors kristliga fintligheter, Lööfs mekaniska fraser eller Kinberg Batras moderna variant av bolagshögern.
Sen är det en annan sak att Björklund ju inte precis är en vänsterliberal. Men ett sådant parti skulle behövas i Sverige, ungefär som de Radikale i Danmark och nog skulle de kunna få ihop fem procent av väljarna. Just nu går det förstås inte så bra i Danmark heller. Man blir mörkrädd när man läser om hur en folketingsmajoritet vill stänga Danmark helt och inte längre ta emot kvotflyktingar. ”Danmark är fullt” heter det. OK, då får vi väl hålla oss borta därifrån och lämna danskarna att ensamma spisa sin flæskesteg. Det danska beskedet är djupt nedslående för alla oss andra.
I morgon lördag kl 11-13 invigs Lunds nya sjö, Råbysjön söder om Dalbyvägen. Jag ska försöka masa mig dit i värmen. Det finns ett och annat att säga om Tekniska förvaltningen, men här har de gjort något bra. Lund behöver ständigt mer offentligt vatten att se och att plaska i, t.ex. vid värmeböljor.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar