En solig junimorgon 1998 inträffade plötsligt en tragedi med konsekvenser för hela Afrikas Horn.
Jag befann mig på ett möte med de svenska Eritrea-grupperna i en skola i Örebro. Vi skulle diskutera Eritrearörelsens övergång från att vara en kämpande solidaritetsorganisation till att bli en kultur- och samarbetsförening mellan Eritrea och Sverige.
Lunds kommun hade föregående år skickat en delegation till Eritrea för att undersöka möjligheten att göra huvudstaden Asmara till en vänort.
Operation dagsverke 1995 hade gett möjlighet att satsa några insamlade miljoner på skolor i Eritrea. Elsa Grip genomförde huvuddelen av förhandlingarna om skolor och skolbyggen tillsammans med eritreanska myndigheter.
Mitt under mötet i Örebro kom en eritrean rusande och ropade: Dom bombar Asmaras flygplats!
Vi insåg inte genast den fulla innebörden. Förutsätt-ningarna för vårt arbete hade krossats. Ett nytt krig hade utbrutit mellan Etiopien och Eritrea.
Kriget varade i tjugo år, två år av öppna strider, följda av arton års kallt krig. Det kostade 100 000-tals människoliv, förbrukade de båda fattiga ländernas resurser och stoppade den demokratiska utvecklingen i Eritrea. Landet förvandlades till en sträng krigsdiktatur.
Flera av våra eritreanska vänner fängslades eller tvingades i landsflykt, bland dem Eritreas ambassadör i Stockholm.
Jag befann mig på ett möte med de svenska Eritrea-grupperna i en skola i Örebro. Vi skulle diskutera Eritrearörelsens övergång från att vara en kämpande solidaritetsorganisation till att bli en kultur- och samarbetsförening mellan Eritrea och Sverige.
Lunds kommun hade föregående år skickat en delegation till Eritrea för att undersöka möjligheten att göra huvudstaden Asmara till en vänort.
Operation dagsverke 1995 hade gett möjlighet att satsa några insamlade miljoner på skolor i Eritrea. Elsa Grip genomförde huvuddelen av förhandlingarna om skolor och skolbyggen tillsammans med eritreanska myndigheter.
Mitt under mötet i Örebro kom en eritrean rusande och ropade: Dom bombar Asmaras flygplats!
Vi insåg inte genast den fulla innebörden. Förutsätt-ningarna för vårt arbete hade krossats. Ett nytt krig hade utbrutit mellan Etiopien och Eritrea.
Kriget varade i tjugo år, två år av öppna strider, följda av arton års kallt krig. Det kostade 100 000-tals människoliv, förbrukade de båda fattiga ländernas resurser och stoppade den demokratiska utvecklingen i Eritrea. Landet förvandlades till en sträng krigsdiktatur.
Flera av våra eritreanska vänner fängslades eller tvingades i landsflykt, bland dem Eritreas ambassadör i Stockholm.
Den gränsdragning mellan länderna som FN:s
gränskommission EEBC efter två års arbete fastslagit den 13 april 2002
förkastades av Etiopien. FN hade inte kraft att genomdriva den. Kriget
verkade fortsätta i oändlighet på samma sätt som kriget mellan Nord-
och Sydkorea.
Men i valet 2018 föll Etiopiens nationalistiska parti och en ny premiärminister tillsattes: doktor Abiy Ahmed Ali. Han härstammar från landets dittills förtryckta majoritetsfolk oromos.
Den 5 juni 2018 deklarerade Abiy att hans regering hade accepterat EEBC:s gränsdragning mellan Etiopien och Eritrea och skulle genomföra den fullständigt och ovillkorligt. Samtidigt inbjöd han Eritreas regering till ett fredsmöte.
Efter ett par veckor kom Eritreas utrikesminister till Addis Abeba och några dagar senare gjorde Abiy ett svarsbesök i Eritreas huvudstad Asmara.
Abiy och Eritreas president Isaias Afwerki undertecknade en Freds- och vänskaps-överenskommelse och i Asmara jublade människorna.
När Eritreas president senare gjorde ett tredagars besök i Addis Abeba hälsades han av tiotusentals jublande etiopier. Äntligen var det 20-åriga kriget slut.
Förra veckan mottog Abiy Ahmed Ali Nobels fredspris av den norska Nobelkommittén. I motiveringen framhålls att fredsavtalet är avgörande för freden i hela regionen.
Somalia, Djibouti och Sudan har inlett samarbete och löst konflikter med varandra och med Etiopien och Eritrea som en konsekvens av fredsavtalet.
Det finns stora förhoppningar om en fredlig utveckling och snabba framsteg i hela regionen. Afrikas Horn utgör en lysande kontrast till Mellanösterns katastrofala kaos och mörker. Kanske beror det på att konflikterna lösts utan stormaktsinblandning.
Nordiska Afrikainstitutet har tidigare i år publicerat en utmärkt analys av det som hänt:
The Ethiopia – Eritrea Raprochement. Peace and Stability in the Horn of Africa av Redie Bereketeab.
Men i valet 2018 föll Etiopiens nationalistiska parti och en ny premiärminister tillsattes: doktor Abiy Ahmed Ali. Han härstammar från landets dittills förtryckta majoritetsfolk oromos.
Den 5 juni 2018 deklarerade Abiy att hans regering hade accepterat EEBC:s gränsdragning mellan Etiopien och Eritrea och skulle genomföra den fullständigt och ovillkorligt. Samtidigt inbjöd han Eritreas regering till ett fredsmöte.
Efter ett par veckor kom Eritreas utrikesminister till Addis Abeba och några dagar senare gjorde Abiy ett svarsbesök i Eritreas huvudstad Asmara.
Abiy och Eritreas president Isaias Afwerki undertecknade en Freds- och vänskaps-överenskommelse och i Asmara jublade människorna.
När Eritreas president senare gjorde ett tredagars besök i Addis Abeba hälsades han av tiotusentals jublande etiopier. Äntligen var det 20-åriga kriget slut.
Förra veckan mottog Abiy Ahmed Ali Nobels fredspris av den norska Nobelkommittén. I motiveringen framhålls att fredsavtalet är avgörande för freden i hela regionen.
Somalia, Djibouti och Sudan har inlett samarbete och löst konflikter med varandra och med Etiopien och Eritrea som en konsekvens av fredsavtalet.
Det finns stora förhoppningar om en fredlig utveckling och snabba framsteg i hela regionen. Afrikas Horn utgör en lysande kontrast till Mellanösterns katastrofala kaos och mörker. Kanske beror det på att konflikterna lösts utan stormaktsinblandning.
Nordiska Afrikainstitutet har tidigare i år publicerat en utmärkt analys av det som hänt:
The Ethiopia – Eritrea Raprochement. Peace and Stability in the Horn of Africa av Redie Bereketeab.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar