2019-10-17

Lärarupproret gäller mer än nedskärningar med 114 miljoner i Lund av Gunnar Stensson


Skolrankingen: Lund sjunker till plats 66 från plats 17,
Lunds lärarlöner ligger på plats 252 av 290.
I lördags genomförde lärare, föräldrar och elever en massiv manifestation mot nedskärningarna inom grundskola och förskola.
   Det är den mycket rika kommunen Lund med sin högutbildade och högavlönade befolkning som inte längre anser sig ha råd med en god grundskola för alla. Personalminskningar leder till att lärare blir sjuka och elever blir analfabeter.  Andra intressen anses viktigare än skolan.

Kampen för en god och jämlik skola har en lång historia. Under 1950- och 60-talen byggdes det moderna svenska skolväsendet upp trots motstånd från många kommuner och reaktionära lärare. Det krävde stark central styrning.
   Under 1980-talet började nedmonteringen av den jämlika svenska grundskolan. Lärarförbunden kämpade för bevarandet. Jag minns den mycket stora lärardemonstration som genomfördes i Lund en dimmig kväll i december 1989 då tusentals lärare protesterade mot den hotande kommunaliseringen. Slagorden ekade. Domkyrkan skymtade i mörkret och träden stod svarta i Lundagård. 
   
Den jämlika svenska skolan slogs sönder när Göran Persson 1989 övertalade VPK att rösta för kommunaliseringen med argumentet att det ökade jämlikheten mellan lärare och andra kommunala tjänstemän. Lärare skulle inte skryta med att de var statsanställda.
   VPK:s talesperson i skolfrågor var Ylva Johansson. Hon var då en ung stjärna som hade talat på VPK Lunds förstamajdemonstration samma år. Efter omkastningen i skolpolitiken lämnade hon snart partiet och övergick till socialdemokraterna som några år senare utnämnde henne till skolminister. Karriären har sedan fortsatt in i EU där hon för någon vecka sedan utnämndes till EU-kommissionär.

Sveriges kommuner har olika förutsättningar. Somliga är stora och rika, andra små och fattiga. Även i stora och rika kom skolans kvalitet att vägas mot andra intressen. Efter kommunaliseringen blev skolan alltmer ojämlik. Bara somliga barn fick även i fortsättningen en god skola. Tur för dem.
   Förfallet accelererade när marknaden tog över efter Bildts friskolebeslut 1992.
   Enskilda skolor profilerades och marknadsfördes. Lärares lönesättning blev osäker och ojämlik. Marknaden krävde att rektorer och lärare satte högre betyg än eleverna borde ha. Kunskaperna sjönk, betygen steg. Elever sorterades på olika skolor efter social och etnisk bakgrund. Samhällsfundamentets gemensamma bas av kunskaper och värden vittrade sönder. Och pengar avsedda för skolan hamnade i aktieägares fickor. Vilket var avsikten.
   Nu mobiliserar lärare i Skolledarupproret, Lärarupproret, Skolföräldraupproret, Fritidshemsupproret och SYV-upproret. Måtte revolten vinna kraft och fördjupas och leda tillbaka till en likvärdig skola under statligt ansvar!

Många skolpolitiker saknar kunskap om skolan. Det framgår inte minst av problemen i Lunds skolnämnd. Per Kornhalls Lärare. En handbok. Natur och kultur, 2018 skulle kunna överbrygga okunskapen. Per Kornvall är lärare, undervisningsråd vid Skolverket och kommunal skolstrateg.
   Visserligen vänder boken sig i första hand till lärare, men just dess praktiska inriktning gör att den ger konkret kunskap. Den har kapitelrubriker som Hur överlever jag egentligen som lärare idag med konflikter, krav och stress. Per Kornhall har också skrivit handböcker för rektorer och förstelärare.
   Lunds kommun borde förse varje skolpolitiker ett exemplar Kornvalls lärarhandbok. Det skulle ge en gemensam kunskapsram till underlag för skolpolitiken.
   En liten kuriositet till slut. När jag själv utnämndes till behörig högstadie- och gymnasielärare i mitten av 1960-talet fick jag ett dokument undertecknat av dåvarande ecklesiastikminister Edenman. Den tidens skolpolitiker hade koll på detaljerna!

Inga kommentarer: