Kriget mot klimatet av Bertil Egerö

Det går inte att undvika slutsatsen: alla som kämpar mot global klimathöjning och för en hållbar framtid måste också kämpa för nedrustning och fred på jorden. Kan vi inte få stopp på de militära rustningarna, på krigen, klarar vi inte uppgiften.

Tack vare Greta Thunberg har uppmärksamheten kring klimatfrågorna ökat betydligt. Vi läser om penningstinna människor som stöttar människor i deras kamp för åtgärder mot fortsatt global klimatförändring, och andra superrika som med sina pengar stöttar klimatförnekare.
   Stater, näringsliv, alla vi andra, har på olika sätt ansvar för förändringar som bromsar den globala temperaturökningen. Men en aktör med stort ansvar tycks kunna hålla sig under radarn: militären.
   Väldigt litet sipprar ut om militärens roll i utsläpp och miljöförstöring. Det är som att militären har frisedel i alla beslut och åtgärder för att rädda klimatet.
   Ett exempel: Från att Afghanistan invaderades år 2001 har de USA-krig som följde lett till uppskattade utsläpp av motsvarande 400 miljoner ton koldioxid. Under år 2017 ska det amerikanska försvaret ha släppt ut mer växthusgaser än vad hela Sverige gjorde: motsvarande 59 miljoner ton koldioxid. USAs militär är den största enskilda energianvändaren i landet och även i världen. År 2016 motsvarade drivmedelsförbrukningen uppskattnings-vis omkring 32 miljoner ton koldioxidekvivalenter.
   Den svenska militären och dess vänner är inte sämre: Jätteövningen Combined Challenge 2006 förbrukade under två veckor 400 000 liter diesel och 150 000 liter bensin – men inte en droppe förnybara drivmedel. Över 600 militära fordon deltog i övningen.

Arctic Challenge är en mycket stor övning som inleddes 2013 och körs vartannat år. I år deltog nio stater plus NATO. Över 100 flygplan, över tusen militärer, och massor av markstöd ingick. I somras leddes den av Sverige, och åstadkom stora störningar för allt vilt liv på Nordkalotten, med två flygövningar om dagen. Överljudsplan ingick. Ingen redovisning av miljöpåverkan och koldioxidutsläpp har offentliggjorts.
   Vilka prioriteringar gör regeringen idag? Under 2018 lade regeringen i sin budget fem gånger så mycket pengar på försvaret som på miljö- och klimatfrågor. I övergångsregeringens budgetproposition fick försvaret ett tillskott på 3,9 miljarder kronor samtidigt som budgeten till miljö- och klimatfrågor skars ned med 2 miljarder.

Militären står helt enkelt utanför våra svenska ansträngningar att nå hållbarhet. De tidigare summariska redovisningarna av militära utsläpp är i dag hemligstämplade. NATO-staternas propaganda målar upp en falsk hotbild över Norden och Östersjöområdet. Det påstådda ryska hotet kräver upprustning och resurskrävande övningar. Hotbilden tjänar inte minst syftet att skapa kunder åt USA:s vapenindustri, som ständigt behöver öka sin försäljning och ersätta förbrukad materiel, fordon, flyg, fartyg och ammunition av alla slag.
   Men det största säkerhetshotet utgörs i dag inte av Ryssland utan av klimatförändringar och dess konsekvenser. Trots det får den svenska militären fortsätta att genomföra övningar som har stor påverkan på klimatet och miljön. Nästan 226 000 ton koldioxid släppte Försvarsmakten ut under 2017, enligt myndighetens egen redovisning. Merparten kom från drivmedel, och det är de luftburna fordonen som står för den allra största delen av drivmedelsutsläppen, nästan 70 procent.

Sveriges officiella statistik över koldioxidutsläpp från olika aktörer saknar helt uppgifter om militärens utsläpp. Militärens egna uppgifter finns tillgängliga i en miljöredovisning 2015. Den innehåller inga data om de samarbeten med NATO som nu blivit allt vanligare. Inte heller kopplas miljöarbetet till ”militär”-ministern Peter Hultqvists politik att öka de militära resurserna och stärka samarbetet med NATO.