Den etniska rensningen fortsätter i Palestina av Gunnar Olofsson

Den 15 maj varje år uppmärksammar palestinierna minnet av fördrivningen 1948 när staten Israel upprättades på jord som i generationer brukats av palestiniernas förfäder: Över hälften av deras land gavs - genom beslut i ett FN som då för tiden helt behärskades av Europa och USA – bort utan att de tillfrågats. Beväpnade judiska grupper som Haganah, Stern och Irgun, såg sedan till att rensa även stora delar av det kvarvarande området från palestinier, innan Israel kunde utropas på 78% av Palestinas territorium.

            

Fördrivningen – av palestinierna kallad Katastrofen, al-Nakba – innebar enligt israeliska historiker att över 530 palestinska samhällen rensades från palestinier. Planen, ”Plan Dalet”, var noggrant utarbetad av de judiska terroristerna under ledning av Israels förste premiärminister, David Ben.Gurion. Målet var att fördriva, skrämma bort eller mörda så många palestinier som möjligt innan omvärlden reagerade. 750.000 palestinier fördrevs på detta sätt från sin jord.
   Det typiska förfarandet var att storma en by och ge invånarna en kort stund, om någon alls, att samla ihop några få tillhörigheter och bege sig till fots, utan mat eller dryck, österut mot den jordanska öknen. Ibland plockades några, oftast manliga, palestinier ut, anklagades för olika brott och avrättades. Städer som Haifa och Jaffa rensades på sin arabiska befolkning. I Haifa fördrevs närmare 75.000 palestinier, de flesta ut i havet på en och samma dag.
   På en del platser genomfördes regelrätta massakrer på den palestinska befolkningen, den mest kända i byn Deir Yassin väster om Jerusalem och den kanske värsta i Dawaymeh mellan Beersheba och Hebron där omkring 455 människor mördades. De judiska soldater som deltog i denna massaker rapporterade om spädbarn som fick skallarna inslagna, kvinnor som våldtogs eller brändes inne levande i husen, och män som stacks ihjäl.

Den etniska rensningen av Palestina fortsätter än idag – om så i mer långsam takt och andra former. Rivningar och förstörelse av palestinsk egendom på Västbanken fortsätter, och har enligt FN:s observatörsstyrka OCHA ökat med 30-40% det senaste året mot året före. Sedan OCHA började sin registrering 2009 har 8.191 palestinska strukturer rivits - varav 1.478 finansierade med bistånd - medan 12.164 palestinier har fördrivits och 135.825 på olika sätt påverkats. 
   Nya projekt för byggen av bosättningar kommer hela tiden upp, och hittills har Israel flyttat närmare 700.000 personer ur sin egen befolkning – i trots mot ett antal FN-resolutioner - att bo på ockuperad mark . 5.983 palestinier har dödats, och många 10.000-tals skadats under dessa år. Sedan ockupationen inleddes 1967 har över 800.000 palestinier - 20% av befolkningen och 40% av alla män - passerat genom det israeliska fängelsesystemet. I israeliska fängelser sitter nu 4.550 palestinier, även barn, efter att på olika sätt ha protesterat mot ockupationen. Omkring 500 politiska fångar, bland dem flera barn, hålls i “administrativt förvar” på obestämd tid utan anklagelser, rättegång eller dom.
   Minnet av fördrivningen är – enligt ”Nakba-lagen” (2011) – förbjudet att högtidlighålla i Israel. Har man glömt sin egen historia? Idag kämpar palestinierna för att få behålla de 22% av deras land som återstår, och nu är invaderat av ständigt fler bosättare och militärer. Det är livsviktigt att den här kampen lyckas. Omvärlden får inte överge palestinierna än en gång.