Sveriges ojämna förmögenhetsfördelning är delvis en konsekvens av
den svenska välfärdsstaten. Tack vare den behöver de flesta inte ha en
privat förmögenhet för att hantera oväntade vårdbehov, inkomstbortfall
och försörjning på ålderns höst. Avskaffa det offentliga
pensionssystemet så att var och en måste spara på egen hand, och hux
flux får Sverige en jämnare förmögenhetsfördelning!
Ägare har nämligen starka skäl att dölja sin förmögenhet från Skatteverket och från officiell statistik.
Cervenka listar Sveriges 542 miljardärer. För den som tycker att
det är okej och kanske rentav behagligt att leva i ett land där det går
att bli rik på företagande och innovationer är listan knappast någon
alarmerande läsning.
Andreas Berg framför ordagrant dessa påståenden i en nedlåtande,
men ytligt sett välvillig recension av Andreas Cervenkas bok Girig -Sverige – så blev folkhemmet ett paradis för de superrika. (SDS 11/5)
Det är Andreas Bergs jobb att påstå att de flesta
svenskar har en förmögenhet som de döljer från Skatteverket och
offentlig statistik hur orimligt påståendet än är. Undersköterskorna
sysslar med skatteplanering, låtsas han tro. Han är nämligen
välfärdsforskare vid Institutet för näringslivsforskning (IFN).
Det ger säkert mycket goda inkomster så länge han sköter jobbet till
belåtenhe. Han har samtidigt starka skäl att dölja sin förmögenhet från
Skatteverket och från officiell statistik.
Alldeles i slutet av Andreas Bergs recension kommer
följande mening som tycks uttrycka en överraskning: ”Intressant nog
tycks många på listan ha ärvt sin förmögenhet, vilket kan diskuteras ur
både rättvise- och effektivitetsperspektiv.”
Det är just det som Andreas Cervenka gör. Han
konstaterar att Sverige behöver införa arvsskatt, förmögenhetsskatt och
gåvoskatt ur såväl effektivitetsperspektiv som rättviseperspektiv.
Det är därför hans bok är viktig.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar