Man sa att det stora grå
parkeringshuset
utanför mitt köksfönster
kunde spricka av
trädens rötter.
Träden fick stå kvar över sommaren
De försvarade sina liv
med sin grönska
Jag fridlyste dem
Vi var i förbund
de späda träden och jag.
Sakmänniskorna
ville skydda
plåten och betongen
Träden grävdes upp av
stora maskiner.
Men mitt förbund kvarstår
och nya träd växer
varje år.
2022-06-02
Träden av Karin S.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar