Handelsföreningen frågar hur Lunds ska få den attraktivaste
stadskärnan i Sverige. Det borde inte vara svårt, med den stad vi ärvt.
Vänsterpartiet vill
• Behålla det unika medeltida gatunätet
• Ha en måttlig och varierad skala i bebyggelsen
• Stoppa alla rivningar av gamla hus
• Se färre stora bussar till förmån för små matarbussar
• Flera gågator och mindre biltrafik
Med bilen som dominerande och bestämmande inslag försvinner
stadsrummet som attraktiv vistelseyta. Det är sorgligt att Lund med sin
medeltida stadskärna inte utnyttjar sina unika kvaliteter för att bli
en riktigt framsynt och attraktiv stadskärna, som folk dras till för
att njuta av gaturummet, skyltfönstren och utbudet.
• Nederländerna har
varit föregångare. Enskilda städer, såsom Pontevedra i Spanien var
tidiga men nu är många andra europeiska länder på gång. Ledare i Dagens
Industri har beskrivit tyska långtgående förslag och försök med
bilfria innerstäder påhejade av vad DI kallar en växande miljöhöger,
där även chefer för stora bilkoncerner förespråkar bilfria stadskärnor.
Två exempel att jämföra med Lund:
• Groningen, en
stad lite större än Lund, hade också sina genombrottsförslag på
sextiotalet. Lyckligtvis stoppades det även där. Liksom här stoppades
genomfartstrafik genom stan Men medan det mesta har stått stilla här
sedan dess, har det hänt mycket i Groningen med ett nät av bilfria
gator. Nederländerna har i ett halvsekel jobbat på att ge prioritet
till cyklister, gående och kollektivtrafik, samt införas gröna stråk.
• Men även i andra
länder. Redan 1999 tog en nordspansk stad, Pontevedra, steget att göra
sin medeltida stadskärna bilfri – en stadskärna som är mer än dubbelt
så stor som Lund inom de medeltida vallarna. All gatuparkering
förbjöds, leveranser vissa tider, privatbilar 30 km/tim.
Handelsföreningen delad vid införandet, men den människovänliga staden
har blivit en stor attraktion.
Andra exempel
• Bryssel med försök med att blanda trafiken genom att ge bilarna maxhastighet på 20km/tim.
• Paris, som stänger av Rue de Rivoli och bygger 650 km cykelvägar,
• Frankfurt, som anlägger park utefter floden Main istället för motorväg.
• Milano och många
andra stora städer och ännu fler mindre har olika varianter på att
freda sina urbana vistelseytor från bilar.
Hur stärka en levande handel?
Nätförsäljning och externa köpcentra innebär stora utmaningar för handeln i stadskärnan. Behövs en motoffensiv:
• skapa attraktiva gaturum!
• bygg inte externa köpcentra
• bygg inte Galleri-gator inne i kvarteren, som planerna var för Galten
• skulle inte Handelsföreningen och
andra intressenter kunna sätta press på fastighetsägarna att hålla
hyrorna på rimlig nivå? I en fungerande marknad för lokaler skulle det
ju inte finnas lokaler som står tomma länge. Är det så att
fastighetsägarna spekulerar inför försäljning av hela fastigheten med
höga fiktiva lokalhyror för att kunna sälja fastigheten dyrare?
• Gratis kollektivtrafik på lördagar! (gärna alltid)
• Varva handel med lokaler för kulturella ändamål
Mobilitetsmönster i stadskärnan
• Många fler gågator. All internationell erfarenhet visar att bilfria områden gynnar stadens attraktivitet och handeln.
• Gula och gröna bussar till förorter, vid stationen och runt stadskärnan, små gratis matarbussar i stadskärnan
Ska vi bygga ett kongresscenter?
• V har inget emot ett
kongresscenter om det verkligen behövs. Vi har inte sett någon
övertygande utredning om detta. Det har sagt att det är ett stort
sådant som behövs. Men sådana ska byggas på Brunnshög och finns i
Malmö. Vi har tagit ställning i byggnadsnämnden mot den storlek
byggnadsvolymerna där givits, men vi är inte emot att lokaler för
kongress och andra möten byggs i kvarteret Häradshövdingen, om det kan
inrymmas i lokaler som inte tar parken i anspråk, som inte medför
rivning av delar av gamla Tingsrätten, och som i storleken på
byggnadsvolymerna inte dominerar över Klosterkyrkan.
Var ska Sjukhuset ligga?
• Det ska ligga kvar! Möjligen med utvidgning där Kemicentrum nu ligger.
• Idrottsplanerna ska ligga kvar inom cykelavstånd för barn och ungdomar
• Vänsterpartiet vill inte bygga på åkermark
Hur förbättrar vi tillgängligheten?
• Fler gågator, många fler handikapparkeringar
• Små gratis matarbussar
• Om gatuentrén inte kan
handikappanpassas pga kulturbyggnadshänsyn bör stöd ges för att om
möjligt arrangera en alternativ entré.
Hur skyddar vi våra gröna områden och åkermarken?
• Genom att inte genast backa när det kommer förslag om att bygga på åkermark.
• Genom att aldrig
bygga i parker. V kan däremot tänka sig att i förtätning bygga på gröna
remsor kring bilvägar, områden som inte är användbara för människor
som parker viktiga för klimatet. De är dock viktiga för klimatet.
Fällda träd bör därför kompenseras med nya.
• För att inte
bygga på åkermark accepter vänsterpartiet att bygga tätt och högt, med
det ska vara med kvalitet, inte bara påplussat ett par våningar för en
stadsplan ritad för fyra- till femvåningshus, som på Västerbro.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar