Lunds kommun tar för liten hänsyn till elevers behov när pengar fördelas till skolan av Gunnar Stensson

Direkt skolpeng kallas det fördelningssystem som de borgerliga skolpolitikerna införde i Lund 2008.
Det är ett system där man i stället för att styra resurserna dit där behoven är störst fördelar dem automatiskt genom att den direkta skolpengen följer eleven.
Som tidigare är kommunens resursfördelning volymbaserad och bygger på antalet elever. Därtill kommer en tilläggsresurs på några procent till elever som är födda utomlands eller har lågutbildade föräldrar. Det nya är att pengarna följer eleven. Det är där felet ligger.
Skolverket har i veckan publicerat rapporten ”Resursfördelning utifrån förutsättningar och behov?” Där konstaterar man att fördelningen mellan skolor framför allt styrs av antalet elever. Så förhåller det sig med den direkta skolpengen i Lund. Den utgår omedelbart från antalet elever på en skola i stället för att grunda sig på elevernas och skolornas skilda behov.

För liten hänsyn till sociala faktorer
Liksom många andra kommuner är man i Lund alldeles för försiktig med att fördela olika resurser mellan skolor med olika sociala förutsättningar. När den direkta skolpengen infördes förlorade skolor medel som de tidigare tilldelats utifrån sådana kriterier. Folkpartiets skolpolitiker hävdade att det nya systemet där alla fick lika mycket var mer ”rättvist”.
En analys av lärartätheten leder till samma slutsats. Visserligen leder tilläggsresursen till att skolor i socioekonomiskt svagare områden får något högre lärartäthet. Ändå når de inte upp till samma resultat som skolor i mer privilegierade områden. Detta kan inte tolkas som att fler lärare leder till sämre resultat utan.innebär att skolor i socioekonomiskt svagare miljöer inte kompenseras tillräckligt mycket.

Resurser fördelas utan uppföljning
Det nya systemet ”direkt skolpeng” grundar sig inte på någon analys av effekterna. Det har heller inte utvärderats. Kritiken från skolledare, lärare, modersmålslärare, elever och föräldrar var häftig när det infördes.

Likvärdig skola – en rättighet
Alla elever har rätt till en likvärdig förskola och skola. Det slås fast i skollagen. Det stadgas också att hänsyn måste tas till barnens och elevernas olikheter så att de får samma möjligheter att nå målen. Detta oberoende av kön, hemkommun och föräldrarnas socioekonomiska bakgrund. Skolverkets rapport visar att det inte fungerar så i praktiken.
Systemet med direkt skolpeng måste försvinna och ersättas med ett annat som bättre motsvarar skollagens krav på en likvärdig skola.
Studera gärna Skolverkets rapport. Vi måste grunda en ny utbildningspolitik på skollagen. Rapporten visar att den inte tillämpas.