Efter 19,5 timmars debatt klubbades på onsdagen vid 18-tiden Lunds kommuns budget för nästa år. Det blev borgarnas förslag rakt över som gick igenom. Det är en budget för social nedrustning och ekologisk ohållbarhet.
Detta är inte rätt plats att göra en fullständig redovisning av redovisning av Demokratisk Vänsters budgetförslag (än mindre skildra övriga oppositionens alla ställningstaganden). Fast nog finns det goda skäl. Sydsvenskan skrev nämligen samma dag som budgetmötet inleddes att DV inte hade något eget budgetförslag. Vilket i högsta grad var felaktigt. Vad DV:s företrädare, Sven-Bertil Persson, sagt till tidningen var att DV inte hade något eget budgetförslag till det kommunstyrelsesammanträde som föregick fullmäktigemötet. Anledningen till detta är helt enkelt att DV saknar förslags- och rösträtt i styrelsen. Till denna information lade Sven-Bertil att DV kommer att ha en hel del förslag gemensamma med övriga rödgröna partier, i skoldelen närmast V, men att vi givetvis ger en speciell DV-profil åt vår budget med egna förslag. Innebörden av detta missförstods av tidningen.
Mindre till bilar, mer till parker
DV:s budgetprofil kan sammanfattas med att vi la ett budgetförslag för ett solidariskt, rättvist och ekologiskt hållbart Lund.
Bland de förslag som var DV:s ”egna” märks bland annat en förhållandevis kraftig omflyttning av investeringspengar från kapacitetsöknar för biltrafiken till investeringar i parkförnyelse, inklusive lekplatser samt satsning på att rusta upp vattenanläggningarna på Klostergårdsfältet och i St Jörgens Park. (I detta yrkande instämde glädjande nog V och MP). Två miljoner ville vi också avsätta för att Lunds kommun äntligen ska komma igång med den inom gång- och cykelområdet viktigaste satsningen av alla: att fysiskt skilja gångbanor från cykelbanor. På driftbudgeten yrkade vi på ytterligare 3 miljoner till park- och leksplatsunderhåll, samt förbättrad underhåll av gång- och cykelbanor. Vidare ville DV avsätta pengar för Lunds deltagande i Earth Hour nästa år. (Kommunen deltog i år, men det var ett synnerligen passivt deltagande).
Satsning på utbildning, arbetsmarknad och äldeomsorg
DV vände sig också, tillsammans med den övriga oppositionen, mot nedskärningarna inom den sociala sektorn, inklusive den kraftiga bantningen av arbetsmarknadsprojekten. På skolans område ville ville vi påbörja kompensationen för de nedskärningar som gjort under de senaste åren, och vi yrkade på en kraftig höjning av anslagen till Komvux, vilket även var en S-yrkande. Inom äldreomsorgen ville vi tillsammans med de andra rödgröna partierna ge anslag för kvalitetshöjning och stoppa fortsatt utförsäljning av verksamheten till privata storföretag.
Ingen höjd kollektivtrafiktaxa – och begränsad höjning av koloniarrendena
Beträffande taxan i stadstrafiken och färdtjänst yrkade DV (liksom V) att den inte ska höjas. S och MP ville höja kontanttaxan i stadstrafiken med 1 krona. Borgarna har som bekant beslutat nt höja stadsbusstaxan med 2 kronor och färdtjänsttaxans grundbelopp med 1 krona. Höjningen av koloniarrendena ville vi, tillsammans med övriga oppositionen, begränsa till högst 20 procent.
Ej full täckning för löneökningar
Förutom förslag på anslagshöjningar inom preciserade verksamhetsområden la DV också förslag om att i budgeten fullt ut lägga in pengar för löneökningar. De borgerligas, och tyvärr också socialdemokraternas, budgetförslag byggde på deras helt ogrundade tro på att löneökningen nästa år ska stanna på en procent. Enligt Sveriges Kommuner och Landsting blir löneökningarna knappast under två procent. Drygt 32 miljoner (varav 7 till jämställda löner) ville därför DV, V och MP lägga till borgarnas förslag. (DV sa också nej till det generella sparbetinget på 1 procent som borgarna lagt ut).
Eftersom kommunen måste betala ut de löner som parterna centralt kommer överens om innebär det att alla löneökningar över 1 procent leder till ytterligare nedskärningar i verksamheten. Lönehöjningar på 2 procent skulle blåsa bort det mesta av de ”satsningar” som S lagt in i sin budget om S-förslaget blivit antaget.
DV - enda parti med ett budgetförslag i balans
Finansieringen då? Kostar inte DV:s förslag en massa pengar. Jovisst. Totalt ville DV öka på borgarnas budget med ca 180 miljoner. Det kan låta mycket, men om man betänker att kommunens nettobudget för den årliga driften nu ligger på nästan 4 300 miljoner är det inte några svindlande summor det gäller.
Till skillnad från samtliga andra partier var DV berett att fullt ut finansiera utgifterna med intäkter och lägga en budget i balans. Hade vårt budgetförslag gått igenom så hade vi yrkat på en skattehöjning på 1 krona. Nu avslogs samtliga förslag, varför vi i den slutliga omröstningen om skattenivån valde att rösta med de tre andra oppositionspartiernas förslag om en höjning på 40 öre. Detta belopp är identiskt med de sänkningar av skatten som borgarna genomfört efter valet 2006
Ohållbart
Är det då inte oansvarigt med en så kraftig satsning mitt under ekonomisk kris?
Vi menar att det vore oansvarig att inte satsa på att upprätthålla och utveckla den kommunala servicen just nu under krisen. Nedskärningar leder till att fungerande verksamheter slås ut, att servicen försämras (vilket drabbar de mest utsatta sociala grupperna hårdast) och att det kostar stora summor att bygga upp verksamheter igen. Att som övriga partier låna till konsumtion menar vi är ekonomiskt ohållbart. Borgarna måste låna minst 26 miljoner för driften. Hade t ex MP:s budgetförslag gått igenom blev lånebehovet för driften 70 miljoner och i V:s fall ca 100 miljoner. Att låna för den dagliga driften av den kommunala verksamheten är inte hållbart. Och med tanke på nästa års val: ska en eventuell ny rödgrön majoritet ha som första uppgift att inarbeta ett gigantiskt underskott och avbetala en stor låneskuld – vad blir det då av möjligheterna att driva en rödgrön politik?
Kommunalskatten – ingen ”platt” skatt
Men nog drabbar kommunalskatten de med låga inkomster väldigt hårt? Kommunalskatten är ju inte progressiv, dvs alla betalar ju samma procentsats rakt över? Nej, så är det inte. Det finns, genom grundavdraget, en viss progressivitet (innan brytpunkten för statsskatten nås) i kommunalskatten. Beroende på grundavdragets konstruktion är k-skatten inte platt. Grundavdraget är, i procent av inkomsten, högst vid låg inkomst och minskar sedan successivt i de högre inkomstklasserna. Den som har en lön på 10 000 kr/mån får därför betala ca 52 kr/månad mer i skatt vid en skattehöjning på 1 krona (inte 100:- mer vilket skulle vara fallet om k-skatten vore helt platt). Skattehöjningen blir för de allra lägsta inkomstnivåerna mindre än de höjningar av månadskortet i stadstrafiken som borgarna genomfört.
Avslutningsvis: Det blir kärva år framöver för de kommunala verksamheterna och för de lundaborna. Får borgarna lägga en budget även för år 2011 blir nedskärningarna ännu större. Och underskottet hamnar på 160 miljoner kronor. Som måste lånas upp och betalas i framtiden. Det är en social och ekologisk nedrustning det handlar om. Och borgarna kan nöjda och belåtna skylla allt på den ekonomiska krisen.
Ulf Nymark, Demokratisk Vänster
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar