Lite tröttsamt kanske, men jag känner mig tvungen att på nytt kommentera försvarspolitiken. Det är ju så få som gör det med en vänsterhållning. OK, det finns förstås de som inte vill ha något militärt försvar alls, och den hållningen kan jag respektera om än inte dela. Själv tycker jag att Sverige ska ha ett militärt försvar som gör att vi inte blir ett tomrum dit villiga hjälpare från NATO skyndar sig i tider av oro. Det är i det läget vi är nu, och kanske är det avsikten med den försvarspolitik som förs: vi gör oss så tomhänta att NATO-anslutning blir den enda utvägen. Den svenska militärledningen med sin tradition av uppgivenhet och defaitism ända sedan före andra världskriget och sin illa dolda lust att frottera sig med kollegorna i världens starkaste militärmakt verkar ha den hållningen.
Folkpartiet tänker till
Men vad säger då politikerna? Jo, i torsdagens Svenska Dagblad träder Folkpartiet genom major Jan Björklund, kapten Allan Widman och Birgitta Ohlsson, utrikespolitisk talesperson, fram och säger att nu vill de stärka försvaret av Sverige. Det låter ju intressant och för den som delar kritiken av den totala utförsäljningen av försvaret under 2000-talet skulle det ju kunna vara något att instämma i. Kanske är avsikten med utspelet att förebygga en överströmning av försvarsvänner till Sverigedemokraterna som ju med förvärvet av Stellan Bojerud kan bli farliga på den flygeln.
Själv finner jag Folkpartiets utspel fantasilöst och bara alltför förutsägbart i sitt innehåll. Deras argument är nämligen samma gamla upprepning av hotet från Öster som hörts sedan 1809. För all del: 1905 ansågs hotet komma från Norge som omväxling, men både under första och andra världskriget var det Ryssen som ansågs hota landet medan Tysken var en tänkbar allianskamrat. Nu är det den rysk-tyska gasledningen som gör Sverige utsatt, tillsammans med nya norska oljefyndigheter utanför Nordkap och så har ju Ryssland visat sin ondska genom sitt brutala sätt att försvara sig i Georgien. Alltså måste Sverige stärka sitt försvar.
Och då bör vi alls inte dra ner på våra insatser i Afghanistan, vårt deltagande i ockupationen där är ”både riktigt och viktigt”. Vad bör då göras? Jo mer pengar till armén: fem brigader bör sättas upp. Mer pengar till marinen: korvetter ska färdigställas och beväpnas. Mer pengar till flygvapnet: Jasplanen för bibehållas och moderniseras. Mer pengar till ledningsorganen: tre regionala militärkommandon bör upprättas. Men lugn, Folkpartiet är berett att ställa nödvändiga penningmedel till förfogande under nästa mandatperiod.
Nya svarta hål
Om detta kan man säga att här finns inte en ny tanke. Det är samma gamla dröm om en miniatyrversion av ett stormaktsförsvar, på teknikens framkant. Och det är karakteristiskt att pengar nu satsas på Saab som ska utveckla förarlösa flygplan, ibland kallade drönare, bekanta från den amerikanska teknikfronten i Afghanistan. Det är naturligtvis ett bottenlöst hål att ösa pengar i för att vi sen ska heja på Saab i exportförsöken.
Nu ska ju allt ske utan värnplikt – vi ska försvaras av särskilt anställt folk, en yrkesarmé för vilken vi förväntas ha fullt förtroende. Och det yttersta syftet är som tidigare – Folkpartiet är det parti som tydligast har krävt NATO-anslutning – att Sverige snarast ska gå med i NATO . Då skulle väl den här upprustningen vara ett sätt att visa att man är beredd att göra sig värdig ett sådant inträde.
Satsa på ett enkelt, robust försvar
Hur kan man från vänsteralliansen bemöta Folkpartiets förslag? Ja, det enklaste är väl plocka fram den gamla försvarsnegativismen och tala om det befästa fattighuset. Men djärvare och bättre vore det att ta fram en egen försvarspolitik, förslagsvis något i stil med den finska som kostar hälften av vad vi ger ut. Ingredienser: värnplikt, decentralisering, beprövad teknik, folklig förankring. Vänsterpartiet har ibland formulerat sig åt det hållet, men aldrig haft kurage och självförtroende nog att föra ut det. Tänk om de kunde sprida sådan tanker till socialdemokrater och miljöpartister!
Hälsolarm
Slutligen årets första hälsolarm. Det kommer från den danska tidningen Information som har känsla för vilka problem som möter den moderna människan. Vad det handlar om är modet med starkt nedhasade byxor. På danska kallas de hængerøvsbukser – ja, danskarna är ju ibland ganska realistiska i sitt ordval. Och när jag nu tänker på det så brukar man ju på skånska kalla sådana byxor för kasserövade. Nåväl, problemet uppstår när ungdomarna måste böja sig onaturligt för att plocka upp mobiltelefonen ur bakfickan. Resultatet är allvarliga och bestående ryggskador. Men nu är alltså Veckobladet yngre läsare, i den mån sådana finns, varnade.
2010-01-14
Nytt från mässen av Lucifer
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar