2011-11-03

Är verkligen Sverige helt i knät på USA om Kuba?
av Bertil Egerö

Svensk-kubanska föreningen gör många bra saker. Bland annat förmedlar den bidrag till inköp av råvaror för medicintillverkning – sådana varor Kuba förvägras köpa själv tack vare USAs olagliga blockad mot landet.
   Men Svensk-kubanska är på kant med Sverige, inte minst sedan dess studiehandledning förlorade det statliga bidraget bl.a. eftersom den inte med ett ord nämner interna oppositionsrörelser eller problematiserar samhällsutvecklingen. Synd, det finns säkert många insiktsfulla medlemmar vars observationer och analyser vore av värde för oss alla.
   Föreningens hållning mot Kuba är allmänt okritisk, mot det officiella Sveriges förenklade ”diktatur”-bild totalt kritisk. Det kan leda till lite väl snabba tolkningar av osäker information. Eller vad sägs om följande: Den 25 oktober i år röstade i stort sett alla i FNs generalförsamling mot USAs blockad. Sverige var inte närvarande bland de röstande. Svensk-kubanskas ”språkrör” Eva Björklund kallar det ”Ett uppenbart brott mot Sveriges politik hittills. Och hela världens, med några få undantag. Frågan är varför? Är det på detta sätt Sverige ska försöka återta sin rösttyngd i världen?”
   Även Libyen var frånvarande. Eva fortsätter: ”Vad har nu Sverige och Libyen gemensamt? De tar inte längre avstånd från USAs kriminella blockad mot Kuba. Som enda två medlemsländer i FN höll de sig borta från generalförsamlingen när årets omröstning ägde rum den 25 oktober. Libyen kan ju sägas ha laga förfall, men Sverige? USAs 3 minilydstater i Stilla havet – Marshallöarna, Micronesien, Palau – drog sig inte undan utan satt kvar och lade ner sina röster precis som förra året. USA fick bara sällskap av Israel, som liksom tidigare år lade sin röst mot fördömandet. Övriga 186 länder i världen röstade för Kubas krav att USA måste häva blockaden. Ytterligare ett land sällade sig till flertalet, men två drog sig ur – Sverige och Libyen – så röstetalet i år blev 186 i stället för förra årets 187.
   ”Under debatten inför omröstningen begärde ett 50-tal regeringsrepresentanter ordet för att kräva ett slut på USAs inringning och blockad av Kuba. Kubas utrikesminister Bruno Rodriguez fördömde den intensifierade blockaden liksom den undergrävande verksamhet som USA bedriver för att få till stånd det regimskifte som också är blockens syfte sedan starten för 50 år sedan. Kuba visade att kostnaderna för de skador blockaden orsakat landet fram till 2010 uppgår till 975 miljarder US-dollar. Det gör blockaden till det enskilt viktigaste hindret för ekonomisk utveckling på Kuba.
   ”Blockaden är ett uppenbart brott mot folkrätten. Enligt Genevekonventionen är den att jämställa med försök till folkmord och utgör en massiv kränkning av kubanernas mänskliga rättigheter.
   20 gånger har FNs Generalförsamling fördömt blockaden, varav tre gånger under Obamas presidenttid. För första gången utan Sveriges röst.”
   Så långt Eva Björklund. Det är glädjande att USA nu står ensamt, med ett Israel som i FN-sammanhang helt saknar trovärdighet, som enda partner. Och varför deltog inte Sverige? Jag ringer UD och får veta att de svenskar som deltog i denna generalförsamling var parlamentariker utan mandat att rösta. ”Tekniska skäl” låg bakom missen. Sverige har därefter lagt sin röst mot blockaden direkt till FN, och fått den registrerad. UD har sedan talat med Kuba, även på hög nivå, för att förklara vad som skett. När jag ber handläggaren om officiell bekräftelse i form av ett pressmeddelande eller annat officiellt besked, visar det sig att en sådan inte kommer att ges.
   Ligga lågt, vara tyst – liksom i fallet med svenska soldater i Afghanistan väljer regeringen att undvika offentlighet. Så kan man driva politik i en inte helt enig allians.

Inga kommentarer: