2012 vill borgarna i Lunds kommunfullmäktige skära ned inom vård, skola och omsorg för att slippa höja skatten.
Effekten blir färre undersköterskor, färre lärare och sämre omsorg. Sedan kan borgarna peka på de missförhållanden i den kommunala verksamheten som blir konsekvensen och använda det som ett argument för att fortsätta privatisera.
Nedsskärningarna är långsiktiga. De fortsätter 2013, 2014, 2015. De finansierar politikernas arvodeshöjningar.
Åtstramningarna påskyndar den ekonomiska nedgången. Arbetslösheten ökar. Särskilt ungdomsarbetslösheten.
2011 var ett svårt år. 2012 blir etter värre
Så är det i Lund, men så är det också i Sverige och EU.
Höj skatten för de rika och främja jämlikhet och sysselsättning
Vi behöver en progressivare beskattning som omfördelar inkomster från toppen till mitten och botten. Det skulle öka jämlikhet och sysselsättning.
Höjda skatter för höginkomsttagarna skulle finansiera klimatinvesteringar och ge bättre skydd åt socialt utslagna.
Det är inte jag som säger det, utan professor Joseph Stiglitz i Sydsvenskan 30/1. Han fick nobelpris i ekonomi 2001.
Högerns önsketänkande förvärrar krisen
Storbritanniens ekonomi är sämre än under 30-talsdepressionen. Liksom Italiens. Ideologiskt önsketänkande har lett till att åtstramningsdoktrinen har dominerat den ekonomiska politiken de senaste två åren. Nu har den brutit samman.
Hur skulle sysselsättningen kunna öka när arbetslösheten redan är hög och den ekonomiska politiken förvärrar den?
Premiärminister David Cameron hävdar att det inte går att prioritera tillväxt framför åtstramning.
DN håller självfallet med Cameron i sin ledare om europakten 31/1: ”Det är svårt att förstå dem som hävdar att finanspakten tvingar Europa till destruktiva åtstramningar som enbart skapar nya problem.”Effekten blir färre undersköterskor, färre lärare och sämre omsorg. Sedan kan borgarna peka på de missförhållanden i den kommunala verksamheten som blir konsekvensen och använda det som ett argument för att fortsätta privatisera.
Nedsskärningarna är långsiktiga. De fortsätter 2013, 2014, 2015. De finansierar politikernas arvodeshöjningar.
Åtstramningarna påskyndar den ekonomiska nedgången. Arbetslösheten ökar. Särskilt ungdomsarbetslösheten.
2011 var ett svårt år. 2012 blir etter värre
Så är det i Lund, men så är det också i Sverige och EU.
Höj skatten för de rika och främja jämlikhet och sysselsättning
Vi behöver en progressivare beskattning som omfördelar inkomster från toppen till mitten och botten. Det skulle öka jämlikhet och sysselsättning.
Höjda skatter för höginkomsttagarna skulle finansiera klimatinvesteringar och ge bättre skydd åt socialt utslagna.
Det är inte jag som säger det, utan professor Joseph Stiglitz i Sydsvenskan 30/1. Han fick nobelpris i ekonomi 2001.
Högerns önsketänkande förvärrar krisen
Storbritanniens ekonomi är sämre än under 30-talsdepressionen. Liksom Italiens. Ideologiskt önsketänkande har lett till att åtstramningsdoktrinen har dominerat den ekonomiska politiken de senaste två åren. Nu har den brutit samman.
Hur skulle sysselsättningen kunna öka när arbetslösheten redan är hög och den ekonomiska politiken förvärrar den?
Premiärminister David Cameron hävdar att det inte går att prioritera tillväxt framför åtstramning.
DN borde läsa Stiglitz så blev det kanske lättare att förstå.
Cameron är förstås inte med i europakten. Han klarar åtstramningarna på egen hand.
IMF:s forskare visar att tillväxten måste prioriteras, inte årstramningarna.
Dagens politiker har glömt elementa. Miljoner arbetare betalar priset.
Det är inte jag som säger det utan Paul Krugman, också han nobelpristagare i ekonomi. Han gör det 31/1 i New York Times, som till skillnad från VB knappast är någon vänstertidning.
Vad är ekonomi?
”En vetenskap uppfunnen av överklassen för att komma åt frukten av underklassens arbete” August Strindberg 1884/85.
Riskkapitalistens vinst = förlust för samhället
Privata äldrehem har färre anställda än kommunala boenden, konstaterar Socialstyrelsen i en aktuell studie. Den mindre bemanningen ökar de privata vårdbolagens vinst på vårdtagarnas bekostnad samtidigt som den ökar arbetslösheten. Vinst för de få är lika med förlust för samhället. Det kallas privatisering.
Reklamfloskler i stället för utbildning
Friskolornas reklam bekostas av kommunal skolpeng. Friskolereklamen tvingar också kommunerna att slänga ut pengar på annonser. I dagarna har 8 miljoner gått till reklamkonsulternas vilseledande floskler i stället för till undervisning. Nu är det nämligen dags att välja gymnasieskola.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar