Motion till Demokratisk Vänsters årsmöte 2013
Vi har ett, ur vänstersynpunkt, bra
kommunalt skattesystem. Det är starkt progressivt, se nedan, och genom
detta är det inga problem att höja skatten, med tanke på de med lägst
inkomster, de som lever ur hand i mun. Om man går igenom och sänker
viktiga avgifter, kollektivtaxan, för läkarbesök, hemtjänst och många
andra avgifter som slår hårt mot en liten börs, kan man gå ut i val och
visa att de flesta med låga inkomster till och med kan vinna på en
kommunal skattehöjning.
Slutet system
Det finns anledning att starkt betona att den kommunala skatten är ett slutet system. Var och en genererar så mycket i skatt som utgår från sin totala inkomst minus grundavdraget, det är här kommunalskatten taxeras. Det är eftersom grundavdraget ser ut som det gör som k-skatten blir så tydligt progressiv.
Det är först efter att k-skatten är fastställd, som de avdrag/bidrag man får för ränta, för bil till och från jobb och andra avdrag, gör på sig. RUT- och ROT bidragen går ju inte ens över skattsedeln, man får bidraget avdraget direkt på fakturan. Jag tror dessutom att det är riksdagen, läs Anders Borg, som kompenserar för grundavdraget. Med andra ord, det är lundabornas sammanlagda inkomster gånger kommunalskatten som kommunerna får in för sin skattefinansierade verksamhet.
Beskrivning
Jag skall här göra en schematisk bild av vem som betatalar mest och minst i kommunalskatt. Den är som skrivet schematisk, syftet är att ge en bild.
Jag tar fyra löner, 10 000 kr, 20 000 kr, 30 000 kr och 40 000 kr. Jag betecknar dessa som de med lägst inkomst, näst lägst, näst högst och högst. Den som har en lön på 10 000 betalar 1 500 kr i skatt, låt oss kalla dessa 1 500 för X. Den som har en lön på 20 000 kr betalar 3 X i skatt. 30 000 kr ger 5 X i skatt och 40 000 kr ger 7 X i k-skatt. Allt som allt betalar dessa, alltså 16 X i skatt (1+3+5+7). Ur denna ytterst schematiska bild betalar alltså låginkomsttagaren bara 1/16 av skatten till kommunen. Nästa inkomstgrupp 3/16, nästa 5/16, de med högst inkomster betalar nästan hälften av all kommunalskatt.
Nytta av verksamheten
Vem som har mest nytta av den kommunala verksamheten vet jag inte, men det borde ju gå att utreda. Men att de med lägst inkomster har stor nytta av den kommunala verksamheten är klart, för de riktigt fattiga är verksamheten avgörande för ett någorlunda gott liv. Jag tänker på de som får försörjningsstöd, de som är hemlösa, de som får hyresbidrag och så vidare.
Förmodligen är det så att dessa fyra inkomstgrupper tar ut ungefär lika mycket ur verksamheten. Den kommunala verksamheten är med andra ord ett kraftigt överförande av resurser från de med högst inkomster till de med lägst. Detta borde vi gå ut i valrörelsen och starkt poängtera.
Grundavdraget
Ser ut så här: I procent är den högst för de med lägst inkomster. På riktigt låga inkomster är den 100 % av lönen, sen sjunker procentsatsen efter hand. I kronor toppar grundavdraget, för lön, vid en inkomst på 10 till 12 000 kr. Därefter faller avdraget i kronor och därmed kraftig i procent. Det är detta som gör k-skatten så tydligt progressiv.
Progressiviteten följer med vid en skattehöjning
Låt oss säga att vi höjer skatten med en krona, runt och bra. Då får den som har10 000 kr i lön en höjning med 46 kr, jo ni läste rätt fyrtiosex kr. Det är detta Alliansföreträdare kallar att en höjning: ”särskilt hårt slår mot dem med låga inkomster”. Observera då följande: för grundavdraget finns det en samsyn över blocken, faktum är att Alliansen nyligen höjde grundavdraget kraftigt för de med pensionsinkomster. Inget gott om Alliansen i övrigt, men deras skattesänkningar har gjort det lättare att höja k-skatten. Även jobbskatteavdraget har gjort det lättare att höja k-skatten.
Slutet system
Det finns anledning att starkt betona att den kommunala skatten är ett slutet system. Var och en genererar så mycket i skatt som utgår från sin totala inkomst minus grundavdraget, det är här kommunalskatten taxeras. Det är eftersom grundavdraget ser ut som det gör som k-skatten blir så tydligt progressiv.
Det är först efter att k-skatten är fastställd, som de avdrag/bidrag man får för ränta, för bil till och från jobb och andra avdrag, gör på sig. RUT- och ROT bidragen går ju inte ens över skattsedeln, man får bidraget avdraget direkt på fakturan. Jag tror dessutom att det är riksdagen, läs Anders Borg, som kompenserar för grundavdraget. Med andra ord, det är lundabornas sammanlagda inkomster gånger kommunalskatten som kommunerna får in för sin skattefinansierade verksamhet.
Beskrivning
Jag skall här göra en schematisk bild av vem som betatalar mest och minst i kommunalskatt. Den är som skrivet schematisk, syftet är att ge en bild.
Jag tar fyra löner, 10 000 kr, 20 000 kr, 30 000 kr och 40 000 kr. Jag betecknar dessa som de med lägst inkomst, näst lägst, näst högst och högst. Den som har en lön på 10 000 betalar 1 500 kr i skatt, låt oss kalla dessa 1 500 för X. Den som har en lön på 20 000 kr betalar 3 X i skatt. 30 000 kr ger 5 X i skatt och 40 000 kr ger 7 X i k-skatt. Allt som allt betalar dessa, alltså 16 X i skatt (1+3+5+7). Ur denna ytterst schematiska bild betalar alltså låginkomsttagaren bara 1/16 av skatten till kommunen. Nästa inkomstgrupp 3/16, nästa 5/16, de med högst inkomster betalar nästan hälften av all kommunalskatt.
Nytta av verksamheten
Vem som har mest nytta av den kommunala verksamheten vet jag inte, men det borde ju gå att utreda. Men att de med lägst inkomster har stor nytta av den kommunala verksamheten är klart, för de riktigt fattiga är verksamheten avgörande för ett någorlunda gott liv. Jag tänker på de som får försörjningsstöd, de som är hemlösa, de som får hyresbidrag och så vidare.
Förmodligen är det så att dessa fyra inkomstgrupper tar ut ungefär lika mycket ur verksamheten. Den kommunala verksamheten är med andra ord ett kraftigt överförande av resurser från de med högst inkomster till de med lägst. Detta borde vi gå ut i valrörelsen och starkt poängtera.
Grundavdraget
Ser ut så här: I procent är den högst för de med lägst inkomster. På riktigt låga inkomster är den 100 % av lönen, sen sjunker procentsatsen efter hand. I kronor toppar grundavdraget, för lön, vid en inkomst på 10 till 12 000 kr. Därefter faller avdraget i kronor och därmed kraftig i procent. Det är detta som gör k-skatten så tydligt progressiv.
Progressiviteten följer med vid en skattehöjning
Låt oss säga att vi höjer skatten med en krona, runt och bra. Då får den som har10 000 kr i lön en höjning med 46 kr, jo ni läste rätt fyrtiosex kr. Det är detta Alliansföreträdare kallar att en höjning: ”särskilt hårt slår mot dem med låga inkomster”. Observera då följande: för grundavdraget finns det en samsyn över blocken, faktum är att Alliansen nyligen höjde grundavdraget kraftigt för de med pensionsinkomster. Inget gott om Alliansen i övrigt, men deras skattesänkningar har gjort det lättare att höja k-skatten. Även jobbskatteavdraget har gjort det lättare att höja k-skatten.
Vidare: den som har 20 000 kr i lön får en höjning med 136 kr, 30 000
kr ger en höjning med 231 kr och 40 000 kr en höjning med 321 kr.
Samma mönster alltså 1,3, 5, 7. Den med högst inkomster betalar absolut
mest av en höjning.
Förutom att de med lägst inkomster får en måttlig höjning kan man också konstatera att höginkomsttagaren i exemplet inte heller betalar så mycket, 321 kr är rätt måttligt.
Låt oss utnyttja detta
Vänstern, jag räknar här S, V, MP och DV i kommunen, S och V i regionen, bägge verksamheterna smälter ihop. V ligger just nu på en höjning av k- och regionskatten på 1 kr 50 öre, 80+70. S ligger på jämnt en krona, 40+60. DV ligger på 80 i kommunen och MP på 40 öre i kommunen. För Vänsterpartiet, men också Socialdemokraterna finns all anledning ta tag i detta. I exemplet ovan med en skattehöjning på en krona skall V alltså plussa på med ytterligare en femtioöring. Då blir höjningen för den med 10 000 kr 69 kr i höjning, det är trots allt en hacka. Därför bör man, ur både rättviseskäl men också ur taktisk synpunkt särskilt fundera på att sänka avgifter.
Nu har V förslag på att sänka kollektivtrafiktaxan och ta bort läkaravgiften på vårdcentralen. Detta skulle innebära att många lågavlönade skulle vinna på detta, sammanlagt. Men jag tror att de rödgröna skall ta fram fler förslag på flera avgiftssänkningar. Detta är ett vågspel, vi får kanske höja skatten med ytterligare några ören, men går man ut kraftigt och visar på vad avgiftsänkningarna innebär så bör vi kunna gå ut positivt. Man skall ju komma ihåg att det inte är särskilt lätt att gå ut med rejäla skattehöjningar utan att visa på exempel där det blir billigare.
Seminarium
Med utgångspunkt från ovanstående föreslår jag att DV tar initiativ som innebär att de rödgröna anordnar ett seminarium med de rödgröna i Lund och gärna med S och V i regionen. Det behövs nog en hel dag, lördag förslagvis, för detta. En förmiddag där vi bjuder in ansvariga ekonomichefer, som går igenom hur kommunalskatten ser ut, vem betalar och vem utnyttjar. Vad innebär det om vi höjer k-skatten med, som exempel, en krona? Därefter en eftermiddag där partierna diskuterar en bild på hur vi taktiskt kan lägga upp en valrörelse.
Jag föreslår:
Att styrelsen i Demokratisk Vänster får i uppdrag att jobba enligt ovanstående.
PS! Jag har använt skattetabell 32 för att få fram siffrorna på hur mycket, var och en betalar i k-skatt. Jag har använt tabellerna 33 och 32 för att få fram skillnaden på vad en kronas höjning innebär.
Jag har också använt hur grundavdraget ser ut genom att använda just de tabeller som finns, dels den för de upp till 64 år och dels den som är för plus 65, det är rätt stor skillnad. I exemplen har jag bara använt de som har lön, hade jag valt pensionsinkomster hade det sett lite olika ut men progressiviteten är densamma. DS!
Förutom att de med lägst inkomster får en måttlig höjning kan man också konstatera att höginkomsttagaren i exemplet inte heller betalar så mycket, 321 kr är rätt måttligt.
Låt oss utnyttja detta
Vänstern, jag räknar här S, V, MP och DV i kommunen, S och V i regionen, bägge verksamheterna smälter ihop. V ligger just nu på en höjning av k- och regionskatten på 1 kr 50 öre, 80+70. S ligger på jämnt en krona, 40+60. DV ligger på 80 i kommunen och MP på 40 öre i kommunen. För Vänsterpartiet, men också Socialdemokraterna finns all anledning ta tag i detta. I exemplet ovan med en skattehöjning på en krona skall V alltså plussa på med ytterligare en femtioöring. Då blir höjningen för den med 10 000 kr 69 kr i höjning, det är trots allt en hacka. Därför bör man, ur både rättviseskäl men också ur taktisk synpunkt särskilt fundera på att sänka avgifter.
Nu har V förslag på att sänka kollektivtrafiktaxan och ta bort läkaravgiften på vårdcentralen. Detta skulle innebära att många lågavlönade skulle vinna på detta, sammanlagt. Men jag tror att de rödgröna skall ta fram fler förslag på flera avgiftssänkningar. Detta är ett vågspel, vi får kanske höja skatten med ytterligare några ören, men går man ut kraftigt och visar på vad avgiftsänkningarna innebär så bör vi kunna gå ut positivt. Man skall ju komma ihåg att det inte är särskilt lätt att gå ut med rejäla skattehöjningar utan att visa på exempel där det blir billigare.
Seminarium
Med utgångspunkt från ovanstående föreslår jag att DV tar initiativ som innebär att de rödgröna anordnar ett seminarium med de rödgröna i Lund och gärna med S och V i regionen. Det behövs nog en hel dag, lördag förslagvis, för detta. En förmiddag där vi bjuder in ansvariga ekonomichefer, som går igenom hur kommunalskatten ser ut, vem betalar och vem utnyttjar. Vad innebär det om vi höjer k-skatten med, som exempel, en krona? Därefter en eftermiddag där partierna diskuterar en bild på hur vi taktiskt kan lägga upp en valrörelse.
Jag föreslår:
Att styrelsen i Demokratisk Vänster får i uppdrag att jobba enligt ovanstående.
PS! Jag har använt skattetabell 32 för att få fram siffrorna på hur mycket, var och en betalar i k-skatt. Jag har använt tabellerna 33 och 32 för att få fram skillnaden på vad en kronas höjning innebär.
Jag har också använt hur grundavdraget ser ut genom att använda just de tabeller som finns, dels den för de upp till 64 år och dels den som är för plus 65, det är rätt stor skillnad. I exemplen har jag bara använt de som har lön, hade jag valt pensionsinkomster hade det sett lite olika ut men progressiviteten är densamma. DS!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar