En jämförelse mellan friskolornas och de kommunala skolornas
betygsättning som publicerades i DN 4/9 visar att de fristående
gymnasieskolorna systematiskt sätter för höga betyg jämfört med
resultaten i de nationella proven, medan de kommunala gymnasiernas
betyg överensstämmer mer med provresultaten.
En orsak som många pekar på är attitydskillnaden mellan lärare i kommunala gymnasier och lärare i friskolor.
De offentliganställda lärarna strävar efter att vara opartiska
och sätta rättvisa betyg. Den hållningen var ännu mer tydlig före
kommunaliseringen, eftersom gymnasielärarna då var statstjänstemän som
förutsattes tillämpa likabehandling och oväld i yrkesutövningen.
Lärarna i friskolor däremot är anställda i vinstgivande
skolor. De uppmuntras till en entreprenörsanda som handlar om att
främja det egna företaget. Höga betyg på eleverna betyder ett högt
betyg på deras lärare och ett högt betyg på deras skola. Det ger vinst.
Dessutom utsätts de i större utsträckning än de kommunala
lärarna för påtryckningar från arbetsgivare, föräldrar och elever.
Tendensen att använda betyg som konkurrensmedel har ökat med
vikande elevunderlag och en överetablering av friskolor som kämpar för
sin överlevnad.
– Skolor kan konkurrera med andra medel än bra utbildning,
exempelvis genom generös betygssättning, säger skolforskaren Jonas
Vlachos.
– Siffrorna tyder på att det skulle vara systematiska
skillnader mellan friskolegymnasier och kommunala gymnasier, säger
chefen för uppföljningsenheten i Stockholms skolförvaltning Christer
Blomkvist. Det här kräver mer forskning.
De gymnasiekoncerner som vuxit kraftigt under de senaste åren
sticker ut i undersökningen. Det gäller Thorén business school, Mikael
Elias-gymnasierna och förstås de nu konkursade John Bauer-gymnasierna.
– Det här är förstås inte acceptabelt, sa utbildningsminister Jan Björklund i tv.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar