2015-05-21

Friskolans värsta fiende av Gunnar Stensson

Friskola. En skola, fri som tanken, fri som kunskapen, fri för experimentell pedagogik, fri för ideella krafter, fri för samarbete med andra skolor och med andra samhällsaktörer. Friskola.
   Vi vet att den har många fiender. I debatten utpekas ofta de politiker, som talar om en sammanhållen skola, en likvärdig skola, en skola utan segregation, en skola som ger alla barn samma möjligheter, som friskolans fiender.
   Det utpekandet är en lögn.
   Vinsttänkandet är friskolans värsta fiende.
   Vinsttänkandet leder till konkurrens om eleverna som är skolpengens bärare.
   Vinsttänkandet leder till jakt på de lönsamma eleverna: de bäst anpassade. Exemplen i massmedia de senaste åren har varit många.
   Vinsttänkandet utgår från frågan: ”Är du lönsam, lille vän?”
   Vinsttänkandet försvagar lärarna. En kritisk lärare anses olönsam och avskedas.
   Vinsttänkandet förhindrar samarbete mellan skolor eftersom konkurrensen styr. Den skola som funnit en framgångsrik metod för organisation eller pedagogik hemlighåller den.
   Vinsttänkandet kränker yttrandefriheten. Lärare och anställda avkrävs tysthetslöften.
   Vinsttänkandet marknadsförs med slagordet ”valfrihet”, som påstås vara en oumbärlig rättighet för elever och föräldrar, men verkligheten fungerar som en formel för att öka skolkoncernernas profit.
   Vinsttänkandet innebär att riskkapitalisten lägger ner skolan när den inte längre ger vinst. Exemplen är legio.
   Vinsttänkandets främsta förespråkare är Folkpartiets Jan Björklund och Centerpartiets Annie Lööf. Båda hävdar att det är omöjligt att driva en friskola utan vinst. De övriga allianspartierna håller med. För att inte tala om Alliansens enkelriktade lokalpolitiker som snart kommer till tals i Lunds budgetdebatt.

När de konservativa vann valet i Storbritannien 1910 och David Cameron blev premiärminister 2010 satsade han efter svenskt mönster på friskolor, som han kallade academies.  Det var framgångsrika offentliga skolor som ombildades till friskolor, totalt fler än 4000.
   Men det finns en avgörande skillnad mellan Camerons academies och de svenska friskolorna: vinst är inte tillåtet i England.
   Det öppnade academies för samarbete med de offentliga skolorna i det stora samverkans-projektet London Challenge som lyfte Londons skolor som hade haft sämst skolresultat i England till att bli de bästa. Någon kvalitetsskillnad mellan academies och de offentliga skolorna var inte märkbar, utan skolorna blev likvärdiga. OECD rekommenderar Sverige studera det engelska exemplet.
   ”Allra mest förbättrades resultaten för de svagaste eleverna och i de områden som från början pekades ut som värst”, skrev Emma Leijnse i sin högintressanta artikel ”Lyft när lärarna tog över makten”, SDS 10/5. Läs den!
   Friskolans verkliga vänner arbetar för en sammanhållen, likvärdig, samarbetande skola, mot segregation och vinsttänkande.

Inga kommentarer: