Juristerna vill ta över av Lucifer

Nog är det plågsamt att bevittna hur kampanjen mot nämndemannainslaget i den svenska rättskipningen bara fortsätter. Juristerna arbetar till synes framgångsrikt med att flytta fram positionerna för det egna skrået och det har de naturligtvis all rätt att göra, men man kan förundras över hur lite motstånd de möter. De hoppas helt enkelt ta över hela makten i domstolarna och tar varje tillfälle att tala om hur vi de juridiskt obildade nu kan dra.

Det senaste är att de skjuter in sig på att det kan finns sverigedemokratiska nämndemän i migrationsdomstolarna. De anses nämligen inte vara opåverkade av vilket parti som har föreslagit dem. Häpnadsväckande nog har jag hört vänsterpartister säga detsamma – SD-utsedda nämndemän borde inte få döma i migrationsmål. Enligt en undersökning som gjorts av en forskare i Uppsala ska de ärenden där det finns en SD-utsedd nämndeman med någon procentandel ha varit mer negativ till uppehållstillstånd än genomsnittet, medan KDS-, V- och Mp-utsedda har varit något mera positiva än detsamma.

Det här med demokrati och likhet inför lagen tycks vara en mycket tunn fernissa som kan brytas upp när det passar. Man skulle önska att dessa punktvis militanta V-sympatisörer skulle lära sig mer historia, t.ex. om hur Vänsterpartiets föregångare var nära att förbjudas under andra världskriget och hur V-anhängare i många år förföljdes eller utestängdes i organisationer och på arbetsplatser. Om SD-anhängare inte ska få vara nämndemän på samma villkor som andra, ska SD-anhängare överhuvud få sitta i riksdag och kommunfullmäktige – de kan ju i viktiga ärenden påverkas av sin politiska övertygelse?

Önskan om att domarna helt ska släppas fria från det minimum av insyn i domstolarna som nämndemännen står för måste väl bottna i en föreställning om att domare inte har politiska åsikter. De är experter i juridik vilket nämndemän förvisso inte är, vilket brukar anföras som argument för att de ensamma ska få bestämma. Har de inga åsikter om hur samhället ska utvecklas? För det är ju så att nämndemännen inte sitter i domstolarna som partirepresentanter och att de är ofta mycket löst knutna till partierna och är ofta inte partimedlemmar. Det är verkligen inte tal om några bundna mandat. Jag har egna erfarenheter från en regional skattenämnd, en typ av nämnd som mycket riktigt avskaffades härom året. Jag hade från början en vag föreställning om att de borgerliga medlemmarna skulle var mer benägna att vara mer frikostiga mot de slarviga och ibland skatteflyktande medborgare och företag vi behandlade. Så var det alls inte, i nämnden härskade en nästan klassisk samhälls- och skattemoral. Däremot kunde vi enas om att gå emot skatteförvaltningens inte sällan mekaniska tolkning av lagstiftningen och dess ovilja att använda det utrymme upp och ned som ofta finns. Alla våra sammanträden var förstås sekretessbelagda – vi fick inte ens lov att ta med oss föredragningslistan därifrån, Att vi skulle vara redovisningsskyldiga för de partier som valt oss till ledamöter var otänkbart. Men alla som deltar i nämndverksamhet av denna typ har naturligtvis åsikter, åsikter som har fått oss att hamna i olika partier. Det gäller också domare.

Vi som har förmånen att leva i en universitetsstad under många år har haft rika tillfällen att göra oss en bild av vem som blir jurist. Låt mig helt enkelt säga att man av detta inte får stor tilltro till jurister. Det är en utbildning som i huvudsak rekryterar från övre medelklassen. och även om det är inte är hela sanningen så kommer de få av annan klassbakgrund som hamnar där påveras av sin omgivning och de inkomster man kan påräkna som advokat, affärsjurist, åklagare, domare etc. Skulle dessa personer vara nollställda i sin rättskipning? Det ska ingen inbilla mig.

Senast i dag torsdag har Sydsvenskan en andra ledare som upprepar de gängse argumenten. Och visst, det förekommer att inte så purunga nämndemän är jäviga eller sitter och somnar. Det händer också hovrättsjurister kan jag meddela och det är tydligt att det bör skänkas ut mer och starkare kaffe i domstolarna. ”De politiskt tillsatta nämndemännen har – helt naturligt – med sig sina politiska värderingar in i rättssalen”, skriver Sydsvenskan. Jaha, men skulle det inte gälla domare? ”Nämndemännen s roll bör minskas eller helt avskaffas.” slutar SDS med. Men juristerna bakom den opinion Sydsvenskan stöder agerar i uppenbart egenintresse och det ska vi andra naturligtvis inte falla undan för.