Världen efter kapitalismen av Gunnar Stensson

Enligt OECD kommer tillväxten i den rika delen av världen minska de närmaste 50 åren samtidigt som ojämlikheten ökar.

Piketty visar i sin epokgörande bok Kapitalet i det 21:a århundradet hur ojämlikhet leder till minskande tillväxt och växande politiska spänningar.
   Det hotande klimatsammanbrottet och den snabbt åldrande befolkningen i ett Europa som stänger gränserna för migration förvärrar krisen.

Sjunkande löner, osäkra arbetsvillkor och utbredd arbetslöshet har skapat en växande ny klass efter den traditionella arbetarklassen: prekariatet. Guy Standing analyserar den i sin bok Prekariatet. Den nya farliga klassen.

De nyliberala partierna (M, FP, C och KD) ser ingen annan lösning än förtvivlade rop efter Jobb! Jobb! Jobb! medan arbetslösheten stiger. Under tiden vill de sänka de löner och skatter, privatisera och försämra vård skola och omsorg.

Roland Paulsen kräver i stället arbetstidsförkortning och medborgarlön i sin aktuella bok Vi bara lyder.

Vi står inför ett systemskifte.
Den industriella revolutionens ögonblick i mänsklighetens historia varade bara i 200 år och marknadsfundamentalismens dominans i 30. Som alla förbrukade system och ideologier måste de ersättas.
 

Alf Hornborg jämför i boken Nollsummespelet nationalekonomerna med de katolska skolastiker som under århundraden dominerade Europas vetenskapliga liv. I en förtvivlad not konstaterar han: ”Jag har funnit anledning att reflektera över att jag inte kan påminna mig att jag någonsin har träffat en svensk nationalekonom som uttryckt indignation över orättvisorna i världen.”

   Han konstaterar att industrisamhället, maskinerna och tekniken skapar entropi – resursförbrukning och energiförstörelse – i allt snabbare takt. Vi passerade nyss det datum då jordens resurser för i år var förbrukade. Nu konsumerar vi på bekostnad av våra barn och barnbarn.
   Han konstaterar att föreställningen om en fri och rättvis marknad är en 300 år gammal myt. Han visar hur välståndet i världens kärnområden bygger dels på framtida energiresurser och dels på utnyttjande av jordarealer och mänskligt arbete i periferierna. Verkligheten håller på att göra det tidiga 1800-talets världsbild allt mera ohållbar.

Paul Mason konstaterar i sin uppmärksammade bok Postcapitalism att marknadsekonomins prissystem sätts ur spel i kunskapssamhället. Kunskapen kan kopieras i oändlighet, även om somliga gör allt för att förhindra det.
   Samtidigt gör roboti-seringen att dagens arbeten försvinner i allt snabbare takt vilket leder till att arbetar-klassen och dess organisa-tioner försvagas.
   Mason hoppas på den digitala klass som nu växer fram. Dess utgångspunkt är att information ska vara gratis. Den solidariserar sig varken med företag eller stater. På sikt ser Mason att lönearbetet avskaffas och marknadskrafterna inte längre styr.

Den nya tiden har börjat. Det är en avgörande tid, en farlig tid. Men de teorier och tankar om framtiden som skisserats ovan går alla i samma riktning. Vi är förpliktade att ta del av dem och med eget tänkande påverka utvecklingen av världen efter kapitalismen.

PS (Alla namn och boktitlar är lätta att finna på nätet eller, vilket jag föredrar, hitta på bokhyllorna i Gleerups.)