Alliansen vinglar högerut av Bengt Hall

Jag läser Heidi Avellan i Sydsvenskan på ledarplats (29/8). Rubriken är Liberal + SD = bisarrt. Jag vet inte om hon på förekommen anledning känner sig tvingad att slå fast det omöjliga med att en alliansregering kan luta sig mot SD. Stödet har alltid ett pris, skriver hon. Jo, så är det nog.  Under en tid har ju också partierna vinglat högerut för att vinna över sverigedemokraternas röster. Försämrad asylpolitik, hårdare straff, fler poliser har stått på agendan en lång tid. Även socialdemokraterna har tyvärr fallit in i den kören.
 

 

Jag såg partiledarintervjuerna i TV med Annie Lööv och Jan Björklund från två olika partier som båda kallar sig liberala. Båda fick frågan om regeringsbildandet efter valet. Om Alliansen blir större än de rödgröna partierna bildar självklart Alliansen regering med Ulf Kristersson som statsminister, poängterade båda två. Men vad händer om de rödgröna blir större än Alliansen, frågade programledarna. Oj vad de två liberala partiledarna vinglade. Jo, då var det inte självklart. Det skulle nog bli en alliansregering i alla fall. Frågan om blocköverskridande lät inte speciellt lockande för någon av dem.
   Jag tolkar deras hållning så att de är så sugna på taburetterna och makten och gärna låter SD rösta fram en högerregering med liberalerna som bisittare. Förmodligen kommer de att säga efteråt att de inte alls ska samarbeta med Sverigedemokraterna men att de gärna låter sig stödjas av dem i omröstningarna. De vet ju också att de finns på samma planhalva i politiken. Jag tror att liberalen Heidi Avellan har just detta på känn och vill stämma i bäcken.
   Om jag har rätt innebär det troligen att det under alla omständigheter blir en borgerlig regering. Säg gärna emot mig. Och inte är det väl troligt att S, V och Mp tillsammans får mer än femtio procent av rösterna?