En grupp frivilliga ur
Internationella brigaden har hemförlovats från den sönderfallande
spanska republiken och inkvarterats i Cercles des Nations´ bibliotek i
Paris. En av dem är jag-berättaren i Peter Weiss Motståndets Estetik, utgiven 1997.
Han stiger upp tidigt den 21 september 1938 och promenerar genom sensommar-Paris till Louvren för att se Géricaults målning Medusas flotte.
Han, flyktingen, ser kriget komma, men fransmännen tycks omedvetna. De förnekar faran. Septembermorgonen är så vacker.
Han tänker på Spanien i fascismens våld, Österrike som har på våren har anslutit sig till Hitlertyskland och Tjeckoslovakien där hans föräldrar befinner sig och om vars öde Chamberlain förhandlar med Hitler. Inom ett år kommer andra världskriget att bryta ut.
Han tänker också på konstnären Géricault som levde när reaktionen hade tagit över den franska staten efter åren av frihet, jämlikhet och broderskap. För Géricault var Medusas flotte en symbol för den franska revolutionens sammanbrott. Flaggskeppet Medusa var på väg till den nya franska kolonin Senegal när hon förliste 1816. Géricault studerade i detalj expeditionens förlopp och hur man efter Medusas grundstötning överbelastade flotten med sjömän och soldater medan officerare och kolonialtjänstemän satte sig i livbåtarna. Han ägnade målningen av Medusas flotte resten av sitt liv och avled i kallbrand, 32 år gammal, efter att ha färdigställt den.
Avsnittet om Medusas flotte står att läsa på de första sidorna i Motståndets estetik, del 2. Boken anses svårläst, men det är den egentligen inte. Den kräver uppmärksamhet. Varje mening innehåller ny information.
Däremot
förutsätter boken historiska och kulturhistoriska kunskaper som man
kanske inte har, men lätt kan tillägna sig, till exempel genom att läsa
Klas-Göran Karlssons Det moderna trettioåriga kriget, som nyligen gavs ut.
I berättarens medvetande finns flera plan samtidigt: ett är hans egen situation och det hotande världskriget, ett annat Géricaults målning och ett tredje intrycken från Paris. Om man håller isär dem, är berättelserna enkla och raka. Vi går alla med flera berättelser i huvudet.
På många håll i dåvarande vpk arrangerade man studiecirklar om Motståndets estetik. I en av den medverkade C H Hermansson.
Partiet hade ett förlag, Arbetarkultur, som gav ut Motståndets estetik. Peter Weiss skrev på tyska och texten översattes av Ulrika Wallenström. Boken trycktes i Lund. Förlaget gav också ut verk av Marx, Lenin, Luxemburg, Dimitrov, Gramsci och andra. Att vara partimedlem innebar inte bara politiska diskussioner och basarbete. Det var ett sätt att bilda sig.
PS. Cirka 500 svenskar ingick i Internationella brigaden. 120 av dem stupade.
Han stiger upp tidigt den 21 september 1938 och promenerar genom sensommar-Paris till Louvren för att se Géricaults målning Medusas flotte.
Han, flyktingen, ser kriget komma, men fransmännen tycks omedvetna. De förnekar faran. Septembermorgonen är så vacker.
Han tänker på Spanien i fascismens våld, Österrike som har på våren har anslutit sig till Hitlertyskland och Tjeckoslovakien där hans föräldrar befinner sig och om vars öde Chamberlain förhandlar med Hitler. Inom ett år kommer andra världskriget att bryta ut.
Han tänker också på konstnären Géricault som levde när reaktionen hade tagit över den franska staten efter åren av frihet, jämlikhet och broderskap. För Géricault var Medusas flotte en symbol för den franska revolutionens sammanbrott. Flaggskeppet Medusa var på väg till den nya franska kolonin Senegal när hon förliste 1816. Géricault studerade i detalj expeditionens förlopp och hur man efter Medusas grundstötning överbelastade flotten med sjömän och soldater medan officerare och kolonialtjänstemän satte sig i livbåtarna. Han ägnade målningen av Medusas flotte resten av sitt liv och avled i kallbrand, 32 år gammal, efter att ha färdigställt den.
Avsnittet om Medusas flotte står att läsa på de första sidorna i Motståndets estetik, del 2. Boken anses svårläst, men det är den egentligen inte. Den kräver uppmärksamhet. Varje mening innehåller ny information.
Däremot
förutsätter boken historiska och kulturhistoriska kunskaper som man
kanske inte har, men lätt kan tillägna sig, till exempel genom att läsa
Klas-Göran Karlssons Det moderna trettioåriga kriget, som nyligen gavs ut.I berättarens medvetande finns flera plan samtidigt: ett är hans egen situation och det hotande världskriget, ett annat Géricaults målning och ett tredje intrycken från Paris. Om man håller isär dem, är berättelserna enkla och raka. Vi går alla med flera berättelser i huvudet.
På många håll i dåvarande vpk arrangerade man studiecirklar om Motståndets estetik. I en av den medverkade C H Hermansson.
Partiet hade ett förlag, Arbetarkultur, som gav ut Motståndets estetik. Peter Weiss skrev på tyska och texten översattes av Ulrika Wallenström. Boken trycktes i Lund. Förlaget gav också ut verk av Marx, Lenin, Luxemburg, Dimitrov, Gramsci och andra. Att vara partimedlem innebar inte bara politiska diskussioner och basarbete. Det var ett sätt att bilda sig.
PS. Cirka 500 svenskar ingick i Internationella brigaden. 120 av dem stupade.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar