Frihet.
Makt, kontroll och kampen för vår framtid,
Raoul Martinez,
Ordfront 2019.
Makt, kontroll och kampen för vår framtid, Raoul Martinez,
Ordfront 2019.
Frihetens språk har länge använts som
ett kontrollredskap för att rättfärdiga fattigdom och urholka
demokratin. Raoul Martinez ger en mängd exempel.
När ojämlikheten skju-ter i höjden, ekonomiska kriser bryter ut, människor arbetar mer för mindre pengar, när flyktingar strömmar över gränser, storföretagens makt ökar, skogar försvinner och havsnivån stiger, då är det dags att ta itu med en genomgripande omvärdering av frihetens vördade ideal.
Det är en sådan omvärdering Raoul Martinez gör. Han börjar med att påpeka att det är turen som avgör var man föds, vilka föräldrar man har, vilka möjligheter man har, vilken begåvning man har, vilket arbete man utför, vilket kön man tillhör.
Vi har inget eget ansvar för dessa villkor. Men ju mer vi förstår om hur världen påverkat oss desto bättre kan vi styra hur vi påverkar världen.
I USA är många fängelser privatiserade. Bolagen som äger dem vill göra vinst. De tjänar på att ha många fångar och ger de politiska partierna bidrag för att skärpa lagarna. De tjänar på att låta fångarna arbeta för låga löner. I somliga delstater lägger man mer pengar på fängelser än på skolor.
Systemet är orättvist. Finanskraschen 2008 orsakades av bedrägeriverksamhet i ofantligt stor skala. Ingen av de rika bedragarna ställdes inför rätta.
Straff handlar om makt. Nelson Mandela frigavs 1990. Han stod kvar på USA:s terroristlista till 2008. Verkliga terrorister hamnar aldrig på terroristlistor.
Vilken lön vi får beror på om vi är rika eller fattiga. Vårt ekonomiska system delar ut väldiga belöningar till de rika, inte för vad de gör utan för vad de äger.
Det visar Thomas Piketty i sin bok Kapitalet i det tjugoförsta århundradet. Att födas av rika föräldrar handlar om ren tur. Att samla väldiga tillgångar på hög, tillgångar, som kunde rädda oändligt många människor från nöd, hyllas i vårt samhälle. Ojämlika samhällen har hög brottslighet.
Före första världskriget ägde de europeiska makterna tre fjärdedelar av Afrikas och Asiens industrikapital. De som levde där arbetade för att öka kolonialmakternas konsumtion, säger Piketty.
Idag har vi ekonomisk imperialism som innebär att fattiga länder tvingas ta lån och sedan får betala lånet många gånger om.
På 1980-talet slog nyliberalismen igenom, en ideologi skapad av ekonomerna Hayek och Friedman, tillämpad av Margaret Thatcher och Augusto Pinochet.
I USA manipuleras valen av storföretagen. Bush gav oljebolagens pampar toppjobb i sitt regeringskansli. Nyliberalismen har gett storfinansen möjlighet att befästa och utvidga sin kontroll.
När ojämlikheten skju-ter i höjden, ekonomiska kriser bryter ut, människor arbetar mer för mindre pengar, när flyktingar strömmar över gränser, storföretagens makt ökar, skogar försvinner och havsnivån stiger, då är det dags att ta itu med en genomgripande omvärdering av frihetens vördade ideal.
Det är en sådan omvärdering Raoul Martinez gör. Han börjar med att påpeka att det är turen som avgör var man föds, vilka föräldrar man har, vilka möjligheter man har, vilken begåvning man har, vilket arbete man utför, vilket kön man tillhör.
Vi har inget eget ansvar för dessa villkor. Men ju mer vi förstår om hur världen påverkat oss desto bättre kan vi styra hur vi påverkar världen.
I USA är många fängelser privatiserade. Bolagen som äger dem vill göra vinst. De tjänar på att ha många fångar och ger de politiska partierna bidrag för att skärpa lagarna. De tjänar på att låta fångarna arbeta för låga löner. I somliga delstater lägger man mer pengar på fängelser än på skolor.
Systemet är orättvist. Finanskraschen 2008 orsakades av bedrägeriverksamhet i ofantligt stor skala. Ingen av de rika bedragarna ställdes inför rätta.
Straff handlar om makt. Nelson Mandela frigavs 1990. Han stod kvar på USA:s terroristlista till 2008. Verkliga terrorister hamnar aldrig på terroristlistor.
Vilken lön vi får beror på om vi är rika eller fattiga. Vårt ekonomiska system delar ut väldiga belöningar till de rika, inte för vad de gör utan för vad de äger.
Det visar Thomas Piketty i sin bok Kapitalet i det tjugoförsta århundradet. Att födas av rika föräldrar handlar om ren tur. Att samla väldiga tillgångar på hög, tillgångar, som kunde rädda oändligt många människor från nöd, hyllas i vårt samhälle. Ojämlika samhällen har hög brottslighet.
Före första världskriget ägde de europeiska makterna tre fjärdedelar av Afrikas och Asiens industrikapital. De som levde där arbetade för att öka kolonialmakternas konsumtion, säger Piketty.
Idag har vi ekonomisk imperialism som innebär att fattiga länder tvingas ta lån och sedan får betala lånet många gånger om.
På 1980-talet slog nyliberalismen igenom, en ideologi skapad av ekonomerna Hayek och Friedman, tillämpad av Margaret Thatcher och Augusto Pinochet.
I USA manipuleras valen av storföretagen. Bush gav oljebolagens pampar toppjobb i sitt regeringskansli. Nyliberalismen har gett storfinansen möjlighet att befästa och utvidga sin kontroll.
En helt fri marknad existerar inte. Fram till första
världskriget hade USA världens högsta importtullar. När de blev
världens rikaste land tog de bort dem.
Reklam är storföretagens metod att göra människor till konsumenter. Medierna kontrolleras av storfinansen. Nyheter och urval utsätts för en filtreringsprocess. Olämplig information undanhålls.
Storbolagen använder sin makt över media och politiker för att förvanska kunskapen om den pågående klimatkatastrofen. Resultatet är att vårt samhälle stapplar in i framtiden förblindat av de oavvisliga kraven på makt och profit.
Motivet är vinst, resultatet är likvärdigt med det värsta krigsbrott. Det är en våldshandling som kan komma att överskugga allt som hände under 1900-talet, påpekar Rebecca Solnit. Det globala Syd kommer att påverkas först. Den växande flyktingkrisen är en föraning om vad vi kan vänta oss.
Vi flyger mycket mer, äger fler bilar, köper mer kläder, tittar på större tv-apparater och använder fler prylar. För att nå dessa materiella framsteg krävs miljardtals fat med olja och miljontals hektar skog, säger Bill McKibben.
Mellan 1997 och 2001 tog den rikaste procenten av världens befolkning en större del av tillväxten än de understa femtio procenten fick tillsammans.
Naomi Klein skriver i sin bok Det här förändrar allt. Kapitalismen kontra klimatet:
”Det är en civilisatorisk väckarklocka. Ett kraftfullt budskap – uttryckt på brändernas, översvämningarnas, torkans och utrotningens språk - som säger oss att vi behöver en helt ny ekonomisk modell och ett nytt sätt att dela jorden mellan oss.”
Hon skriver också om klimatforskningens budskap:
”Det här är det mäktigaste vapnet som de progressiva krafterna någonsin har haft i kampen för jämlikhet och social rättvisa”.
PS. Inom kort kommer Roy Scrantons bok Learning to die in the Anthropocene ut på svenska. Naomi Klein och flera andra har lovordat den. Den väcker troligen debatt även här.
Reklam är storföretagens metod att göra människor till konsumenter. Medierna kontrolleras av storfinansen. Nyheter och urval utsätts för en filtreringsprocess. Olämplig information undanhålls.
Storbolagen använder sin makt över media och politiker för att förvanska kunskapen om den pågående klimatkatastrofen. Resultatet är att vårt samhälle stapplar in i framtiden förblindat av de oavvisliga kraven på makt och profit.
Motivet är vinst, resultatet är likvärdigt med det värsta krigsbrott. Det är en våldshandling som kan komma att överskugga allt som hände under 1900-talet, påpekar Rebecca Solnit. Det globala Syd kommer att påverkas först. Den växande flyktingkrisen är en föraning om vad vi kan vänta oss.
Vi flyger mycket mer, äger fler bilar, köper mer kläder, tittar på större tv-apparater och använder fler prylar. För att nå dessa materiella framsteg krävs miljardtals fat med olja och miljontals hektar skog, säger Bill McKibben.
Mellan 1997 och 2001 tog den rikaste procenten av världens befolkning en större del av tillväxten än de understa femtio procenten fick tillsammans.
Naomi Klein skriver i sin bok Det här förändrar allt. Kapitalismen kontra klimatet:
”Det är en civilisatorisk väckarklocka. Ett kraftfullt budskap – uttryckt på brändernas, översvämningarnas, torkans och utrotningens språk - som säger oss att vi behöver en helt ny ekonomisk modell och ett nytt sätt att dela jorden mellan oss.”
Hon skriver också om klimatforskningens budskap:
”Det här är det mäktigaste vapnet som de progressiva krafterna någonsin har haft i kampen för jämlikhet och social rättvisa”.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar