Global uppvärmning i bokhandeln av Gunnar Stensson

När jag gjorde ett hastigt besök i Gleerups i tisdags konstaterade jag med glädje och överraskning att Andreas Malms Fossil Capital: The Rise of Steam Power and the Roots of Global Warming stod på avdelningen för samhällsdebatt.
   Jag har inte hunnit läsa den utan bara manifestet The Progress of this Storm som kom förra året och som jag tidigare skrivit om i VB.
   Det handlar om en ny tolkning av historien med utgångspunkt från klimat-nödläget. Malms tes är att uppvärmningen inleddes med Storbritanniens användning av ånga och kol, först i textilindustrin, sedan i sjöfarten.
   Kol i förening med slavhandel, bomullsodling och textilindustri la grunden till det brittiska imperiet, till erövringarna av Nordamerika och Australien. Stora delar av urbefolkningen på den amerikanske kontinenten och de karibiska öarna utrotades.
   Förbränningen av kol i ångmaskinerna och den rasistiska slavhandeln vars följder alltjämt präglar det amerikanska samhället la grunden för imperiet och kapitalismen.
   Alf Hornborg, professor i humanekologi, gav 2010 ut Myten om maskinen där han visar att den industriella revolutionen inte skapade nya rikedomar utan var ett maktsystem som plundrade andra kontinenter på deras tillgångar och människor och koncentrerade rikedom och makt i Storbritannien.
   Andreas Malm är verksam på samma institution i Lund.

Andreas Malm använder skönlitteratur för att visa den historiska verkligheten. Det är han inte ensam om. Piketty hämtar exempel från Balzac och andra franska författare i sin bok Kapitalet och den amerikanske ekonomen Branco Milanovic låter Proust illustrera ojämlikhetens kultur i sin avhandling Global ojämlikhet.
   Malm ser i Joseph Conrads romaner exempel på mekanismerna bakom imperialism och kapitalism. Det är värt att påpeka att Conrads mest kända roman Mörkrets hjärta, som ju egentligen handlar om belgiska Kongo, användes som förlaga till den kanske största filmen om USA:s krig i Vietnam.
   Malm är inte ensam om att betrakta Joseph Conrad som en viktig skildrare av imperialismens framväxt. Förlaget Daidalos gav tidigare i år ut Harvardprofessorn Maya Jasanoffs stora studie Gryningsvakten. Joseph Conrad i en global värld, som ger honom en liknande betydelse.   

   Jag har undrat om hon inspirerats av Andreas Malm – eller tvärtom. Gryningsvakten är ett rent nöje att läsa, utöver de insikter den ger. Den står på avdelningen för litteraturvetenskap på Gleerups.

Medan jag skriver detta hör jag att moderatledaren Ulf Christersson har haft ett ”konstruktivt möte” med Jimmy Åkesson. Christersson konstaterar att Moderaterna och Sverigedemokraterna har samma syn i många viktiga frågor och nämner särskilt migration och brottslighet.
   Så är högerblocket förverkligat som en konsekvens av att SD nu gått om M och blivit Sveriges näst största parti
   Det påminner mig om att Malm tolkar demoniseringen av migranter, muslimer, mexikaner och andra grupper i de avancerade kapitalistiska länderna som en effekt av klimathotet, ett reaktionärt steg tillbaka i strävan att förneka eller fly från verkligheten.
   En annan flykt är att engagera sig i den hjärndöda försvarsalliansen Nato.
   En framtida besökare skulle häpna över denna irrationalitet. Det verkar som om glidningen mot högerpopulism sker parallellt med den globala temperaturhöjningen. Malm påpekar också att klimatet i första hand drabbar människor på det södra halvklotet men har orsakats av oss på det norra. Detta är som vi vet en av huvudfrågorna på klimatmötet i Madrid.

Av en slumpråkade jag härom dagen läsa Jamaica Kincaids roman Min mors självbiografi som förlaget Tranan nyss gett ut i pocket, antagligen i förhopp-ningen att hon skulle få Nobelpriset i litteratur. Romanen är en utom-ordentlig skildring av den verklighet Malm undersöker. Den utspelar sig på den lilla brittiska besittningen Dominica mellan Västindien och Venezuela där de brittiska erövrarna nästan helt utrotade urinvånarna och ersatte dem med slavar från Afrika.
   Jamaica Kincaid härstammar från Antigua. I romanen skildrar hon sin fiktiva mors öde i ett tropiskt samhälle dominerat av brittiska övermänniskor och anonyma slavättlingar, arvet efter kolonialismen och slavhandeln.
   Romanen visar verkligheten bakom Andreas Malms analys av imperialismen.
   Svenska akademin ångrar nog idag att den inte gav priset till Jamaica Kincaid i stället för den elitistiske folkmordsförnekaren.
   Samtliga nämnda böcker finner man förstås lätt på nätet. Själv föredrar jag Gleerups.