Sedan 1990 styrs världen enligt ett
nyliberalt paradigm som utgår från avregleringar, fri konkurrens, vinst
och privat ägande. Paradigmet är på intet sätt nytt utan upprepar det
ekonomiska system som rådde vid 1900-talets början och då ledde till
första världskriget. Den annalkande klimatkatastrofen är ett större
hot.
”All olja, allt
kol, all gas måste bli kvar i jorden. Skövlingen av stora skogar måste
ersättas av nyplante-ring. Samtidigt ska en växande befolkning födas.
Tvingande globala bestämmelser kommer att erfordras och tunga
sank-tioner måste kunna riktas mot den som försöker springa ifrån den
gemensamma notan”, konstaterar Folke Tersman och Torbjörn Tännsjö i sin
nyut-komna debattbok Folk & vilja.
Som första parti har Vänsterpartiet börjat utforma ett nytt omfattande ekonomisk-politiskt program för att möta denna nya verklighet.
Nooshi Dadgostar, Ulla Hansson och Sandro Scocco presenterar några utgångspunkter i artikeln Ny ekonomisk politik krävs för Vänsterpartiet (DN Debatt 22/3).
De konstaterar att det nyliberala paradigmet internationellt lett
till ”fallande ersättningsnivåer i socialförsäkringssystemen, sänkta
skatter på kapital, aktier, fastigheter och på höga
inkomster.”
IMF som tidigare stött nyliberalismen tar nu avstånd från den och
uttalar: ”Vi kan inte gå tillbaka till gårdagens ekonomi med långsam
produktivitetstillväxt, stor ojämlikhet och förvärradklimatkris.”
OECD:s generalsekreterare begär en ny ekonomisk berättelse.
”Denna nya berättelse kräver en tillväxtmodell som bygger på rättvisa
löner, anständiga arbeten och förbättrad social dialog.” Den måste
också vara miljömässigt hållbar.
Sverige fortsätter att styras av gårdagens förlegade
ekonomiska principer. Det är dags för nystart, konstaterar
skribenterna och presenterar tre huvudpunkter.
1 En hållbar ekonomi förutsätter att staten kraftfullt agerar och reglerar. Den enorma utmaning klimatkrisen utgör förutsätter att statens roll att agera och reglera, och inte minst investera, ökar dramatiskt. Massiva investeringar krävs på en rad områden.
2 Kunskapslyft för höjd produktivitet och jämlikhet. Kunskap,
inte ojämlikhet, skapar utveckling. Sverige behöver kunskapslyft i
alla delar, från förskola till forskning och hela livet.
Kunskapstrappan måste vara öppen för alla.
3 Starka och trygga löntagare leder till rättvisa löner och anständiga jobb. Löntagarnas
förhandlingssituation har medvetet försvagats de sista trettio
åren vilket lett till ojämlikhet och otrygga jobb.
Man kan givetvis diskutera och ifrågasätta punkter i
den nya politisk-ekonomiska inriktning som föreslås, exempelvis
begreppet ökad produktivitet i ett globalt läge som kräver minskad
konsumtion. Det är just en sådan diskussion som nu inleds, inte bara
inom V.
Det som sker i regioner och kommuner måste omprövas på samma sätt.
Lokala beslut och initiativ är avgörande, exempelvis när det gäller
bostäder, bilism, järnvägar och flygplatser. Och reningsverk.
Inte minst gäller det skolan som försvagats och segregerats när
privat vinst och sekretess överordnats kunskaper och jämlikhet.
Skolminister Anna Ekström vill ha en offentlighetsprincip för de fria
skolorna och en skolpeng som är rättvist konstruerad, samt statliga
satsningar i eftersatta områden.
Se presentationen på Facebook »
Vänsterpartiets nya ekonomiska politik
innebär betydande reformer under rådande kapitalistiska förutsättningar
– vi lever i en global kapitalism där Kina är på väg att bli den
starkaste agenten - men på sikt måste kapitalismen överges och ersättas
av den ”sociala demokrati” som allt fler samhällsanalytiker
förespråkar, och som kanske är mest genomtänkt gestaltad och
analyserad i Martin Hägglunds Vårt enda liv.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar