Hur får man demokratierna att agera? Civilt motstånd och/eller militant ekologism? Eller båda? av Gunnar Stensson

Sverker Sörlin, professor i miljöhistoria, diskuterar rubrikens frågor i en av den gångna sommarens viktigaste artiklar under rubriken Malms militanta ekologism leder fel (Sydsvenskan 11/7 21)
   Malm och Sörlin är helt överens om det mest uppenbara, att vår tids orimliga världsordning alltid leder fel. Trots att det råder klimatnödläge kan inte flygen stanna på marken, fossilbilarna sluta att köra och Shell, Saudi Aramco (som tjänade 190 miljarder dollar första kvartalet 2021) och norska staten sluta att pumpa upp olja. Det är alltid tillåtet att bedriva verksamhet som ger vinst. Mot detta och mot ägande och utvinning av resurser får ingen ingripa.

Stater skyddar dem som kapar Sumatras och Amazonas regnskogar för att producera trivialiteter som biffkött och palmolja. De lagar som finns försvarar dem. Varför? För att de stiftades i en tid som inte förstod någonting alls av de brott mot mänskligheten som den fossila utvinningen idag utgör.
   Båda tar avstånd från ekologiska fatalister som Bill Scranton och romanförfattaren Jonathan Franzén
   Det är nödvändigt att ingripa. Hur kan man sätta världens demokratier i rörelse? Klimatnödläge råder och ingenting sker!

Franska revolutionen födde demokratin. Suffragettrörelsen använde våld för att befria kvinnorna. Befrielserörelser i Afrika och Latinamerika använde våld.
   Men våld kan skrämma opinionen. Malm kritiseras också av dem som håller med honom. Han tar kritiken på allvar. Språkbruket borde förändras. Det är inte våld att spränga en pipeline eller riva staketen kring Vattenfalls kolgruvor i Tyskland. Det skadar ingen. Det är aktioner som är solidariska med mänskligheten – och vår jord. Malm tar avstånd från flygkapningar och alla slags aktioner som förknippas med terrorism.
   En medborgarrättsrörelse som för civil kamp kan också behöva ett militant avantgarde.
   Sverker Sörlin håller med. Civilt motstånd år viktigt, men det viktigaste är att sätta världens demokratier i rörelse. Han är osäker om att Malms leninistiska modell leder dit. Å andra sidan framhåller han att det finns lägen där krisen blir mer akut och det civila motståndet kan behöva intensifieras.

Fossil Capital av Andreas Malm är en grundläggande analys av industrialismens och kapitalismens historia och studeras i hela världen, påpekar Sverker Sörlin. Vi har presenterat den i VB.
   Malms fokus har flyttats till frågan hur vi ska stoppa det kapitalistiska systemets vansinne. Han har på kort tid givit ut tre böcker: ”Corona, klimatet och det kroniska dödläget” (2021), ”How to blow up a pipeline” 2021 och ”White skin, black fuel: on the danger of fossil fascism” (2021).
   Sörlin är överens med Malm om de tre böckernas beskrivning av klimatnödlägets verklighet. Malm  presenterar en sammanhängande analys av hur viruskrisen är en produkt av kapitalismen. Hans förebilder är i vissa fall religiösa som Martin Luther King eller de två katolska kvinnor som med risk för långa fängelsestraff attackerade Dakota Pipeline i USA.
   ”White skin, black fuel” är delvis bländande och skäl nog till vrede över världens dårskap.
   Sverker Sörlin skriver att bästa med Malms böcker är att han faktiskt hjälper oss att föra en diskussion om vilka begränsningar som är nödvändiga i miljökampen och vilka medel som står till buds. Inför ett undantagstillstånd måste vi göra något. Och det vi gör nu räcker inte.

Jag är övertygad om att den lokala kampen är viktig. Utbyggnaden av E23 genom Lund måste stoppas. Kampen måste delvis föras med olagliga metoder. Jag stöder utbyggnaden av fyrspåren som pågår alldeles intill mig, trots att jag oroas av de ingrepp i naturen som är oundvikliga. Vi måste minska bilismen och öka kollektiv-trafiken. De nya blänkande plåtmonstren till elbilar kan aldrig vara en lösning. Jämlikhet är nödvändig. Att det finns människor som köper elbilar som kostar en halv miljon eller mer och kallar sig miljömedvetna är orimligt. Alla tak i Klostergården borde förses med solpaneler. Källby reningsverk ska bevaras och utvecklas. Sådant.
   Sedan finns den stora solidariska kampen för mänskligheten mot det kapitalistiska system som fört oss till klimatnödläget och som hotar oss alla.
Gunnar Stensson

Att läsa: Sverker Sörlin, Antropocen, 2017. Den ger en oöverträffad analys av människans förhållande till planeten genom tiderna och pekar ut den riktning som är nödvändig i framtiden.