2006-12-21

Peter Weiss och motståndet
av Gunnar Stensson

1974, vinter. Peter Weiss ringer upp. Jag har i ett brev frågat om han har möjlighet att ställa upp som talare under Vietnamveckan. Min respekt för dramatikern som skrev Sade/ Marat och Rannsakningen är så stor att jag blir nästan förstummad när han ringer upp mig.
Han beklagar djupt att han inte har tillfälle att komma till Lund. Han säger att han står mitt uppe i ett mycket viktigt arbete, som kräver all hans koncentration. Vi samtalar en stund om Vietnam och problemen med Kinas samförstånd med USA och konflikt med Sovjetunionen innan vi tar avsked.
Boken han arbetar med är Motståndets estetik.

Dantes komedi och Peter Weiss inferno
Den är aktuell igen. I höst har den ägnats ett seminarium i ABF-huset i Stockholm. Jag upptäckte den på Gleerups i form av en massiv pocketvolym på mer än tusen sidor till ett pris av cirka 65 kronor . Denna väldiga dokumentärroman till priset av en biobiljett! Den som på allvar ger sig in i den täta mångtydiga texten lämnar den aldrig.
Dante skrev sin tids historia i Den gudomliga komedin. Weiss skrev sin tids i Motståndets estetik.
Den gudomliga komedins struktur bygger på den skolastiska filosofin. Motståndets estetik bygger på marxismen.
Dantes verk är indelat i Inferno, Skärseld och Paradis. Weiss historia handlar bara om inferno och slutar med att flera av huvudpersonerna avrättas i Gestapos fängelser.

Huvudaktörerna
I Motståndets estetik möter vi huvudaktörerna i svensk och internationell historia före och under andra världskriget. Hjalmar Branting, Ture Nerman, Lenin på väg till Helsingfors och Petersburg 1917. Splittringen mellan socialdemokrati och vänster. Ådalen 31. Per Albin Hansson. Fredrik Ström som bröt med kommunismen på grund av Moskva-rättegångarna. "Alla de ryssar som var med Lenin i Stockholm 1917 avrättades". Spanska inbördeskriget. De svenska Spanien-kämparna. Pakten Nazityskland - Sovjetunionen 1939. Röda kapellets underjordiska kamp, dömd att gå under. Den gemensamma nazist-kommunistiska segerparaden efter Polens nederlag. Svenska kommunistpartiets förlamning. Attentatet mot Norrskensflamman 1940. Eftergiftspolitik och permittenttrafik under nazismens segerår. Illegala flyktingar, en av dem Willy Brandt. Bertolt Brecht som arbetar på ett drama om Engelbrekts frihetskamp i Stockholm. Karin Boye som bryter med kommunismen, skriver Kallocain och i förtvivlan begår självmord 1941.
Allt speglat i dialektiska analyser och diskussioner, alltid med livet som insats. Vad kräver kampen mot fascismen av människoliv, kompromisser, kursändringar, taktiska svek mot principer, uthållighet?

En svensk roman på tyska
Det är Sveriges största roman om 1900-talet, skriven av en svensk medborgare, men på tyska. Peter Weiss kom som tjeckisk-judisk flykting till Sverige 1939, född i Nowawes utanför Berlin, barndom i Bremen, skoltid i Berlin 1929 till 1934, då han med sina föräldrar emigrerade till London, varifrån familjen återvände till Warnsdorf i Tjeckoslovakien 1936, för att 1939 åter tvingas fly, denna gång till Alingsås i Sverige. Där bröt han med sin familj och flyttade till Stockholm för ett liv som konstnär (han uppfattade sig länge främst som bildskapare, eftersom han inte tyckte sig ha tillgång till något användbart språk) och författare. Han var internationalist.
Det skulle ha varit intressant att höra hans tankar om det framväxande Europa.
Ulrika Waldenström översatte den tyskspråkiga svenska romanen.

Arbetarkultur
Peter Weiss var medlem i vpk, gav ut Motståndets estetik på Arbetarkulturs förlag, solidariserade sig med DDR, Tyska demokratiska republiken, och upplevde aldrig öststatskommunismens sammanbrott.

Ulrika Wallenström gav på Arbetarkulturs förlag ut hans notisböcker med kommentarer från arbetet med Motståndets estetik åren 1971 till 75 och 1975 till 80. Där kan man läsa hur han under sitt litterära arbete följde den politiska utvecklingen och kampen i Vietnam, Cuba och Afrika.
Han utvisades från DDR på grund av sin pjäs om Trotskij. 1977 vägrade han att medverka i en socialistisk fredskongress på grund av att den tjeckiska författaren Pavel Kohout inte tilläts delta. Däremot stöder han inte Charta 77. Hela tiden ställer han sig frågan om det är möjligt att underordna principen om yttrandefrihet och fritt konstnärligt skapande under den viktigare kampen för fred och socialism. Vi måste minnas att hotet om ett totalt kärnvapenkrig ingick som en förutsättning för ställningstagandena vid denna tid.
Samtidigt arbetar han med avsnittet om Karin Boye, som förlorade allt hopp på grund av Moskva-rättegångarna och pakten mellan Sovjetunionen och Nazityskland. Han gör henne till en tidig feminist, då hon under översättningsarbetet med Tomas Manns Bergtagen fylls av motvilja över den patriarkala kärlekssyn som kommer till uttryck i Manns stora roman.

Vietnam
Peter Weiss skrev en pjäs om Vietnams kamp mot USA-imperialismen. Kinas svek 1971 upprörde honom. De svenska maoisternas ställningstagande för Pol Pot 1978 bekom honom oerhört illa. Han försvarade Vietnams ingripande mot folkmordet i Kampuchea i ett läge då den maoistiska vänstern och borgerligheten stod enade i hatet mot Vietnam och helt dominerade pressopinionen. Han upplevde 70-talets strider inom vänstern och mellan vänstern och borgerligheten med samma intensitet som 30- och 40-talets motsättningar.

Pergamonfrisen
För ett par år sedan reste jag och min bror Erland till Berlin för att se Pergamonfrisen. Motståndets estetik inleds med den ingående beskrivning och analys av detta konstverk som berättaren tillsammans med två av huvudpersonerna, Coppi och Heilmann, den 22 september 1937 gör, ett par dagar före berättarens avresa till Sverige.
Den antike bildhuggaren har fått uppdraget att förhärliga en seger som Pergamons härskare vunnit. Heilmann och Coppi tycker sig se hur konstverket i stället solidariserar sig med de besegrade och förtryckta, med motståndet.
Vi överraskades av hur sönderslagen och fragmentarisk frisen var och hur svårt det var att utläsa dess innebörd ens om man som vi hade den facit Peter Weiss utarbetat i handen.

Sjostakovitj
Medan jag höll på med denna text upptäckte jag att Henric Holmberg i tv presenterade en stråkkvartett av Sjostakovitj som uruppfördes i Leningrad 1960. Liksom Weiss var Sjostakovitj präglad av den terror och tvetydighet som alltid var för handen. Han vistades länge i det belägrade Leningrad, som är en av de historiska situationer som beskrivs i Motståndets estetik. Själv besökte jag Leningrad våren 1966. Henric Holmbergs reportage var inspelat 40 år senare i Sankt Petersburg hösten 2006.
Henric Holmberg spelade Befria södern sittande på en pall på stortorget i Lund under en Vietnam-demonstration anordnad för att hylla Ho Chi Minh strax efter hans död i september 1979. Jag hade just återsett mina gamla vänner Johan och Anna Klara Arvidsson och vi demonstrerade tillsammans. De körde sin nyfödde i en barnvagn i demonstrationen.

Studiecirklar
Redan innan Motståndets estetik var färdig gjordes den till föremål för studiecirklar i vpk och andra vänsterkretsar. I cirklarna deltog C H Hermansson, Joachim Lentz och många andra med erfarenhet från den beskrivna verkligheten.
Alltihop finns i en liten billig röd bok med mer än tusen sidors packad finstilt text. Köp den och kanske ett förstoringsglas.

1 kommentar:

Anonym sa...

Tack Gunnar för dina fina tillbakablickar i lokal och global historia, denna gång inspirerade av en tjock liten pocket med hela Peter Weiss' trilogi.
Jag rekommenderar självklart att den som inte har trilogin letar upp den och läser i originalutgåvan. För mig, i slutet av 70-talet i Mocambique, en fantastisk läsupplevelse under långa resor, i något som vi upplevde som en revolutionär miljö.
Det finns annat nytt att säga om Peter Weiss, nämligen temanumret 'Peter Weiss och motståndet', Socialistisk Debatt nr. 3/06, bland annat med hans "Tio arbetspunkter i en delad värld". SD har många spännande temanummer i sin aktuella utgivning.

Bertil Egerö