Palestina – Israel: murarna rivs! av Gunnar Stensson d. y.

Den 9 november 2019 höll världen andan när israeliska stridsvagnar brakade igenom Jerusalems murar som rasade i långa sjok. Bakom stridsvagnarna kom schaktmaskiner som fullbordade verket. Det var en egendomlig syn när kilometervis av murar vajade och föll. Snart strömmade också palestinier till med lastbilar, kameler, spadar, spett och vajrar. Stämningen påminde om den som rådde, då Berlinmuren revs.
Betydde det krig? Hur skulle Israels fruktade gamle diktator Avigdor Lieberman reagera?
Snart krossades murarna runt hela Israel. Jublande palestinier välkomnade och prydde de israeliska stridsvagnarna med palmblad.
I Jerusalem strömmade palestinier och israeler, Abrahams barn, upp på Tempelberget för att tacka Gud för att de murar som stängt inne både judar och israeler nu äntligen var borta.

Årtionden av korståg och jihad
Efter årtionden av strider mellan muslimska och judisk-kristna fundamentalister (minns George Bush) mellan nationer, inom nationer och i världens megastäder skymtar äntligen möjligheten till en utveckling mot fred.
Den senaste och blodigaste fasen i den världsomspännande konflikten utlöstes när Israels president Avigdor Lieberman för nästan exakt fem år sedan riktade ett förödande bombanfall mot Irans kärnanläggningar och utplånade den heliga staden Qom.
Den totala förödelsen i den heliga staden gav upphov till rykten att det var frågan om ett kärnvapenanfall. Myten att det förhöll sig så omfattas alltjämt i delar av den muslimska världen. Samtidigt bävade världen för de israeliska kärnvapnen som nu kontrollerades av en oberäknelig diktator.

Civilisationernas krig
Konsekvenserna av den israeliska aggressionen blev destruktiva. President Obamas fredspolitik raserades slutgiltigt.
Den gåtfulle Usama bin Laden utropade sig till kalif över hela umma. Trots att detta var det sista världen hörde av honom (många menar att han redan var död då bandet offentliggjordes via al Jezeera) fick det stora politiska konsekvenser.
De redan starka talibanerna i Afghanistan och Pakistan inledde samordnade offensiver och fördrev Nato- och Isaf-styrkorna. De övertog makten och bildade den Islamiska federationen Afghanistan-Pakistan. Därefter slog de ner flera krigsherrar och mildrade de extremaste islamistiska attityderna. Det skedde en återgång till det mer traditionella samhällssystem som rådde före den sovjetiska invasionen 1979.
Iran och Irak förenade sig i ett shiamuslimskt förbund.
Konservativa, USA-vänliga regimer som Saudiarabien och Jordanien störtades. I valen i Egypten och Algeriet segrade Det muslimska brödraskapet.
Det försvagade USA vände sig inåt i besviken isolationism och Sarah Palin efterträdde Obama efter att ha vunnit valet 2016. Ku Klux Klan förvandlades till en massorganisation där kristna och sionistiska fundamentalister genomförde pogromer riktade mot muslimer och svarta. Inte bara i södern utan också i mellanvästern flammade korsen alla nätter. Progressiva grupper ur båda de stora partierna enades i kampen mot rasism, grymhet och fördumning.
Sverigedemokraterna fick representation i den svenska riksdagen. Oväntat många moderata politiker anslöt sig. I Danmark hade Dansk Folkeparti makten sedan några år. I Mellanöstern-konflikten intog de en sionistisk, Lieberman-vänlig hållning.
Folkrepubliken Kina förklarade sig neutral och den ekonomiska utvecklingen där accelererade med hjälp av arabisk olja och en sofistikerad krigsindustri som fann köpare i alla läger.
Parallellt med allt detta märktes över hela jorden en växande trötthet och ovilja mot religiös och ideologisk fanatism.

Israel efter bombningen av Qom
Omedelbart efter den utlösande bombningen av Qom genomfördes stora protestdemonstrationer i Jerusalem och Tel Aviv. Många dödsoffer skördades när regimen Lieberman kväste det folkliga missnöjet. Tidningen Haaretz varnade för att Lieberman satte Israels existens på spel. Liebermans svar var att anklaga tidningen för landsförräderi.
Han införde undantagstillstånd med lagar som tystade den israeliska pressen och förvandlade televisionen till ett statligt propagandaorgan. De arabiska medborgarna berövades alla rättigheter och terroriserades till tystnad. Israel blev alltmer beroende av deras arbetskraft. Samtliga journalister på tidningarna Haaretz och Jerusalem Post fängslades. Efter några år i det ökända ökenfängelset vid Döda havet var de flesta döda.
Unga israeler försökte fly, inte minst för att undkomma värnplikten, men gränserna längs murarna var välbevakade och många brändes till döds i de taggtrådsförsedda högspänningsnäten.
Den ekologiska katastrofen med stark hetta, torka och vattenbrist drabbade Israel med full kraft. Samtidigt ledde den ekonomiska isoleringen till varubrist och sjunkande levnadsstandard. Lång tid gick utan att några protester kunde skönjas. Lieberman tycktes ha läget under kontroll

Shalom segrar
Men i det fördolda växte sig den underjordiska judiska motståndsrörelsen Shalom allt starkare. Den fick ett stöd av majoriteten av judarna i diasporan och förfogade över en fond av erfarenheter sedan århundraden.
Särskilt betydelsefullt var att Shalom också omfattade den förtryckta arabiska majoriteten i Israel. Den fick också stöd från muslimska grupperingar i omvärlden.
Och nu, den 9 november 2019 har Shalom alltså krossat muren, enat palestinier och israeler och avlägsnat Lieberman.
Generationerna före vår egen gjorde erfarenheten att våld och vapenmakt inte kan besegra folkens längtan efter fred och frihet. Den mänskliga faktorn är starkare än vapen.
Många minns hur de 20 000 stridsvagnar som stod uppställda längs den sovjetiska fronten med kanonerna riktade mot väst blev stående orörliga därför att besättningarna gjorde myteri och anslöt sig till folket.
Många minns också vad som skedde omkring 1989 i Warszawa, Gdansk, Dresden, de baltiska staterna och Berlin.
Naturligtvis är mycket oklart beträffande den fortsatta utvecklingen. Men i alla världsdelar genomförs jättelika demonstrationer som hyllar det israeliska folkets revolution.
Världshistoriens sista och mest förödande religionskrig ser ut att gå mot sitt slut. Även om mycket återstår (somliga av oss minns krigen i det forna Jugoslavien) kommer den 9 november 2019 att gå till historien som den dag då en ny värld började byggas.