…bara ett penndrag av Bengt Hall

Den 6 oktober 1972 talade Olof Palme på SAP:s 25 kongress om den nya författningen som kom att gälla från 1975 och sa då avslutningsvis: ”I denna fullständigt nya författning ingår ett grundlagsfästande av parlamentarismen, vilket är ett stort steg mot införande av republik – sedan är det bara ett penndrag. Låt oss sätta in krafterna på detta under de närmaste åren. Sedan får vi fortsätta att diskutera republiken.”

Fyrtioett år senare väntar vi fortfarande på penndraget. Republikanska föreningen tog därför ett initiativ och har med en utredning lagt förslag till en svensk republikansk författning. Den presenterades i februari i år. Var och en kan hämta hem den från föreningens hemsida. Titeln är just ….bara ett penndrag.  Förslaget kommer lägligt när statsskicket alltmer ifrågasätts, republikanska föreningens medlemstal ökar och stödet för monarkin minskar i folkopinionen.

Det är inte särskilt stora förändringar av grundlagen som krävs för att ersätta monarkin med en demokratiskt vald statschef. De två varianter av republikansk författning som presenteras – folkvald respektive riksdagsvald president -  innebär ändringar i 21 av regeringsformens 175 paragrafer.

Ett tjugotal sidor utgörs av en historisk exposé över kungamakt, demokratin och relationerna mellan monarken och riksdag/regering. Från arvkungadöme till konstitutionell plym är rubriken. Sedan ges några exempel på monarkiska och republikanska statsskick i olika länder. Republikanska författningar kan vara antingen presidentiella, där den exekutiva makten ligger hos presidenten (ex USA,Brasilien), parlamentariska, där presidenten i huvudsak har ceremoniella uppgifter (ex Tyskland, Polen)  eller semipresidentiella, där den exekutiva makten delas mellan president o ch regering (ex Portugal, Ryssland, Frankrike). Av FN:s 193 medlemsstater är 43 monarkier och 150 republiker. I några få stater har monarken betydande exekutiva befogenheter, ex Brunei och Saudiarabien. Den enda europeiska stat, förutom Vatikanstaten, där monarken spelar en aktiv politisk roll är Lichtenstein. Under 1900-talet har140 monarkier övergått till någon form av republik. I ett fåtal länder har monarkin restaurerats: Spanien, Kambodja.

Förutom en detaljerad beskrivning av den svenska monarkin idag och hovets organisation finns en kritisk analys av argumenten för monarkin. Utredningen finner inga övertygande positiva argument för monarkin som statsskick. ”Om vi sätter tilltro till demokrati och rationalitet talar allt för att monarkins förutsättningar att överleva i längden är begränsade.” Olika argument för monarki (historiska, kompetensen,nationsföreträdaren, ekonomi, demokrati, folkstödet, dörröppnaren) bemöts sakligt och grundligt.

Utredningens förslag innehåller två alternativ. Ett där presidenten utses av riksdagen och ett där presidenten utses av medborgarna i fria, allmänna och hemliga val. I det första fallet utgår man från folksuveränitetsprincipen dvs det finns ingen legitim politisk makt över eller konkurrerande med riksdagen. För direktval av president talar framför allt den starkare demokratiska legitimiteten för ämbetet. I båda alternativen föreslås majoritetsval dvs om ingen vid ett val uppnår 50 % av rösterna genomförs nytt val mellan de två kandidater som fått flest röster. Ämbetsperioden föreslås bli sex år. Presidenten föreslås överta talmannens uppgifter vid regeringsbildning. Till skillnad från kungahuset blir presidenten föremål för samma konstitutionella granskning som övriga politiska organ och dessutom åtalbar i domstol. Utredningen föreslår att övergången till republik föregås av en folkomröstning i frågan.

Till sist: glöm inte att gå med i Republikanska föreningen! Gå in på dess hemsida för vidare information.