Därför skapar politiker bästa billigaste vården av Per Strandell

Thomas Frostberg vid Sydsvenskans näringslivsredaktion tycker att diskussionerna med privata företag inom välfärden är begränsade. I en krönika efterlyser han en "smart debatt kring vinster i välfärden".
   Det är lovvärt. Att debatten haltat kan förklaras med känslor. Människor reagerar emotionellt när de läser om hur skattemiljoner försvinner till skatteparadis. Det är på många sätt en sund reaktion. I grunden handlar det om anständighet.
   Låt mig i all ödmjukhet komma med två inpass som kanske skingrar lite av den dimma som råder över detta "slagfält".
   Förespråkare för privata företag inom välfärden brukar ofta hänvisa till att det är ok om ett byggbolag gör vinst på att uppföra en skola. Varför kan då inte ett skolföretag göra vinst på eleverna? Skattepengar som skattepengar.
   Det finns en stor skillnad. Om en kommun beslutar att uppföra en skola riktar man sig till ett byggbolag. Kommunen agerar i princip som vilken kund som helst. Kommuner har ju inga egna byggföretag. Får förmodligen inte heller.
   Låt säga att Peab får jobbet. Om sedan Peab även skulle driva själva undervisningen går bolaget in och gör vinst på verksamheten. Kärnan i det hela. Undervisningsnivån pressas nedåt av vinstambitionen, för Peab kan ju inte gå till politikerna och få mer pengar eller ta ut avgifter från föräldrarna.
   Att en urholkning av etablerad pedagogisk och god undervisning sker kan vi se genom att många friskoleföretag genomför så kallade sexveckors "cace". Det vill säga ett paket med minsta möjliga grad av lagstadgad undervisning. Dessa bolag har färre lärare med generellt lägre löner.
   Frostberg ställer frågan "Hur får vi bästa möjliga kvalitet i vården till lägsta möjliga kostnad?". Marknadens aktörer klarar nog "lägsta" men inte "bästa". En Skoda är ju trots allt billigare än en BMW.
   Det är vinstambitionen som ställer till det. Med den som ingrediens klaras inte båda variablerna. Det gör bara en kompetent, kunnig och kostnadsmedveten politisk nämnd. De folkvalda äger och styr hela frågan.
   Det offentliga har alltid lägre kringkostnader. Hos statliga försäkringar går cirka tre procent av omsättningen till administration och marknadsföring. De privata försäkringsbolagen lägger cirka 25 procent av omsättningen på reklam, administration - och vinst.