LundaMaTs III: Är de borgerliga på väg att ta sin Mats ur skolan? av Ulf Nymark

Nu har Lunds kommun äntligen tagit fram en tredje upplaga av LundaMats. Denna förkortning ska uttydas: ”Strategi för ett hållbart transportsystem i Lunds kommun.” Om den nya upplagan skriver Sydsvenskan: ”Tanken är att LundaMaTs III ska hjälpa kommunen att minska växthusgaserna med hälften”. Tidningen syftar här på det av fullmäktige år 2010 antagna klimatmål: växthusgaserna ska år 2020 ha minskats med minst 50 % (jämfört med år 1990) och i mitten av seklet ska utsläppsnivån ligga nära noll. Det här målet beslutades av fullmäktige för fyra år sedan. Senaste uppföljningen (år 2010) visade att utsläppen av klimatgaser hittills minskat med endast 3 %. Sedan år 1990. Trafikens utsläpp har överhuvudtaget inte minskat enligt uppföljningen. Det mesta av reduceringsbetinget återstår alltså.

Inget mål för totala utsläpp
LundaMats III handlar precis som dess två föregångare om transporterna. Trafiksektorn står i runda slängar för ca 35 % av de samlade utsläppen i kommunen, energi för ungefär lika mycket. De totala utsläppen ligger vid senaste uppföljninen (2010) på strax under 400 000 ton CO2-ekvivalenter. Trafiken bidrar till detta med ca 140 000. Om trafiksektorn ska ta sin andel av utsläppsreduceringarna så måste alltså dess utsläpp bringas ner till som högst 70 000 ton fram till år 2020.

   Vilka målsättningar finns då för utsläppsbantningar i denna den första borgerliga upplagan av LundaMaTs (i fortsättningen här kallad ”Trean”)? Anmärkningsvärt nog säjer Trean ingenting alls om hur mycket trafiksektorn ska minska sina utsläpp totalt sett! Det enda delmål i Trean som handlar om utsläppsnivåer är ett relativiserat mål, som säjer att utsläppen ska minska med 2,5 % per lundabo och år räknat på 2011 års emissionsnivå.

År målnivån tillräcklig?
Vad innebär detta mål? Är det tillräckligt för att kommunen ska nå etappmålet gällande den samlade mängden utsläpp år 2020? En minskningstakt enligt Trean innebär – om Lunds invånarantal inte ökar med en enda människa fram till 2020 - att den totala reduceringen från trafiken blir blygsamma 23 000 ton. Än värre ser det förstås ut om vi tar med i beräkningen att Lunds befolkning kommer att öka. Utgår vi från att den genomsnittliga årliga befolkningsökningen blir lika stor framöver som den varit de senaste ca halvdussinet år, dvs ca 1500 per år, innebär Treans föreslagna minskningstakt att trafikutsläppen reducerats med 12 000 ton, dvs med endast 9 % vid tidpunkten för etappmålet.

   Återigen:  utsläppen från trafiken är enligt senaste uppföljningen (2010) ca 140 000 ton. Etappmålet för 2020 är att emissionerna ska minskas med minst 50 %. För trafikens del gäller då en bantning av utsläppen inte ska vara högre än 70 000 ton. Trean som nöjer sig med en reducering på 2,5 % per år och lundabo innebär således en total minskning på ynkliga 9 % fram till etappmålsåret 2020.

Majoriten på väg att ta sin Mats ur skolan?
Hur ska då Treans lågambitiösa mål för trafikens utsläppsreduceringar förklaras? Så vitt jag förstår finns minst tre möjliga tolkningar: En möjlighet är att man helt enkelt räknat fel. Jag tror vi kan utesluta denna möjlighet. En annan tolkning är att de borgerliga menar att andra sektorer, framför allt då energisektorn, ska axla ansvaret för att trafiksektorn inte ska behöva ta sin del av reduceringsbetinget. Men energisektorn har redan gjort kraftiga reduceringar av utsläppen, och har svårt nog att klara sin egen hälft av minskningarna. De borgerliga har heller inga höga kort att spela för minskningar i energisektorn när esset Örtoftaverket redan är utspelat.
   En tredje möjligheten är dessvärre att den politiska majoriteten har gett upp etappmålet 2020. Visst kommer Trean att ”hjälpa till” en liten bit på väg mot etappmålet. Men den hjälper till endast kvartshjärtat. Den pinsamt låga ambitionsnivån i Trean signalerar dessvärre att de borgliga är på väg att ta sin Mats ur skolan vad gäller Lunds mål för minskning av växthusgasutsläpp.