Det finns idag en modern livboj, den kallas klimatanpassning.
Det svenska samhället ska anpassas till det nya klimatet. Eftersom allt för lite gjorts de senaste årtiondena för att hejda utsläppen av CO2 ska vi nu istället anpassa oss till klimarhoten. Det låter ju helt galet eller hur? Men det lär bli nödvändigt och kommer att kosta mycket pengar.
Vi måste skydda oss mot allt fler sk oväntade väderhändelser: skogsbränder, plötsliga skyfall, översvämningar och stormar. En del av detta har redan överraskat. Minns stormen Gudrun eller den svåra skogsbranden i Västmanland 2014. Vem kunde ana dem?
Nu gäller det för kommunerna att klimatanpassa. Planerarna kliar sina huvud: Var kan ett våldsamt skyfall eller en storm slå till nästa gång? Hur förbereda samhället och människorna på det som kommer att inträffa? Vem kan förutse det oväntade?
Säg den kommun som de senaste årtiondena inte planerat för bostäder i strandnära läge. Minsta lilla å eller insjö som kan ge en glimt av vatten är attraktiv. Strandnära läge har blivit ett mantra för byggbolag och kommuner som vill dra till sig nya kunder och invånare. I städerna runt Sveriges kuster byggs febrilt, det ska vara luxuösa bostäder med stora balkonger nära vattnet, ibland till och med ute i vattnet. Läget, läget som de säger i branschen…
Men det finns kommunala planerare som ställer andra frågor om läget: Hur ska man kunna förhindra de katastrofer som kommer att inträffa i bebyggelserna i vattennära områden? Hur ska översvämningar förebyggas, vatten- och- avloppsledningar dimensioneras? Är det kommunernas ansvar att förhindra alla problem eller är det upp till var och en som valt att bosatt sig vid vattnet? Försäkringsbolagen uttrycker redan tveksamheter att gå in och försäkra.
Nyligen publicerades en statlig utredning där man konstaterade att många kommuner i Sverige inte ens påbörjat sin klimatanpassning. En oväntad väderhändelse kan bli både dyrbar och farlig för kommunerna.
Det svenska samhället ska anpassas till det nya klimatet. Eftersom allt för lite gjorts de senaste årtiondena för att hejda utsläppen av CO2 ska vi nu istället anpassa oss till klimarhoten. Det låter ju helt galet eller hur? Men det lär bli nödvändigt och kommer att kosta mycket pengar.
Vi måste skydda oss mot allt fler sk oväntade väderhändelser: skogsbränder, plötsliga skyfall, översvämningar och stormar. En del av detta har redan överraskat. Minns stormen Gudrun eller den svåra skogsbranden i Västmanland 2014. Vem kunde ana dem?
Nu gäller det för kommunerna att klimatanpassa. Planerarna kliar sina huvud: Var kan ett våldsamt skyfall eller en storm slå till nästa gång? Hur förbereda samhället och människorna på det som kommer att inträffa? Vem kan förutse det oväntade?
Säg den kommun som de senaste årtiondena inte planerat för bostäder i strandnära läge. Minsta lilla å eller insjö som kan ge en glimt av vatten är attraktiv. Strandnära läge har blivit ett mantra för byggbolag och kommuner som vill dra till sig nya kunder och invånare. I städerna runt Sveriges kuster byggs febrilt, det ska vara luxuösa bostäder med stora balkonger nära vattnet, ibland till och med ute i vattnet. Läget, läget som de säger i branschen…
Men det finns kommunala planerare som ställer andra frågor om läget: Hur ska man kunna förhindra de katastrofer som kommer att inträffa i bebyggelserna i vattennära områden? Hur ska översvämningar förebyggas, vatten- och- avloppsledningar dimensioneras? Är det kommunernas ansvar att förhindra alla problem eller är det upp till var och en som valt att bosatt sig vid vattnet? Försäkringsbolagen uttrycker redan tveksamheter att gå in och försäkra.
Nyligen publicerades en statlig utredning där man konstaterade att många kommuner i Sverige inte ens påbörjat sin klimatanpassning. En oväntad väderhändelse kan bli både dyrbar och farlig för kommunerna.
Regeringen har för de närmaste tre åren anslagit 400 miljoner till alla Sveriges kommuner att dela på för klimatanpassning. Det är en droppe i det stora havet, en livboj som inte bär långt när vattnet kommer forsande.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar