Som VB:s helt självutnämnda
utställnings-spanare vill jag denna vecka rekommendera, för att inte
säga ordinera, en utfärd till Tomelillas konsthall där utställningen
Skål Signe! pågår t o m söndag 1 november. Man kommer dit med
SkåneExpressen 5 som kör en gång i timmen, avstigning vid Tomelilla
station.
Signe är lika med Signe Persson-Melin, en av våra stora
keramiker och formgivare. Hon slog igenom för sextio år sedan på
utställningen H55 med sina nu klassiska kryddburkar med korklock och
har sedan dess berikat våra kök, våra bord och vår vardag med
tallrikar, glas, bestick, koppar, muggar, fat, skålar, kannor, krukor
och burkar – bruksföremål som gör sig oumbärliga genom att förena
skönhet, chosefrihet och tålighet. Hon har arbetat för industrin (till
exempel Boda, Höganäs, Rörstrand) och varit professor på Konstfack men i
alla år också haft en egen verkstadsproduktion hemma i Malmö. Plus
gjort offentliga utsmyckningar, exempelvis på T-centralen i Stockholm
tillsammans med Anders Österlin. I somras fyllde hon nittio och är
fortfarande nyskapande. Skål Signe!
Kan vi fortfarande tala om skönhet?
Och
dåtidens
motto, skönhet åt alla och vackrare vardag, håller det fortfarande?
Skönhet är inte neutralt. För vem skapas det vackra och vem har råd med
det? Och är inte fulhet lika bekläm-mande nu som då? Signe
Persson-Melins verk ställer sådana frågor, samtidigt som utställningen
är svindlande vacker.
(Ur Thomas Millroths recension i Sydsvenskan 5/9)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar