Israelisk apartheid måste upphöra! av Gunnar Olofsson

Nu i mars anordnas den årliga Israeli Apartheid Week för att uppmärksamma Israels systematiska diskriminering av palestinierna - både inne i själva Israel och på de av Israel ockuperade palestinska områdena. Enligt en rapport initierad av regeringen i Sydafrika – ett land med mycket stor erfarenhet av just apartheid – har det israeliska systemet mycket stora likheter med det som fanns i Sydafrika innan demokrati för alla infördes. Det är nu hög tid att även israelisk apartheid avskaffas.
 

Israeli Apartheid Week 2016

 

Apartheid definieras som en institutionaliserad form av rasism där stater instiftar lagar för att genomföra inhumana aktiviteter i syfte att etablera och vidmakthålla en rasmässig grupp av personers – eller annan grupp utifrån etnicitet, hudfärg, religion – dominans över alla andra och systematiskt förtrycka dem. Apartheid är ett brott enligt internationell lag.

Definitionen av apartheid stämmer väl in på Israel. Således innebär israeliska lagar att endast judar har fullständiga medborgerliga rättigheter i landet. Fulla rättigheter kräver fullgjord militärtjänst – något som palestinierna är ”befriade” från. Statsägd mark administreras av sionistiska organisationer som Jewish national fund, som bara upplåter mark till judar. Två separata lagsystem är i kraft – ett för israeler och judiska bosättare, och ett (militärt) för palestinier under ockupation.

Från 1967 har inga palestinska samhällen på ockuperad mark kunnat byggas ut. Över 90% av alla ansökningar om bygglov avslås. Samtidigt har antalet judiska bosättningar på ockuperade områden ökat, och antalet illegala bosättare uppgår nu till över 600.000.

Judar från hela världen kan flytta in på ockuperad palestinsk mark och erhålla automatiskt medborgarskap i Israel, ekonomiska bidrag och fri utbildning. Man kan också behålla sitt gamla medborgarskap i annat land. Palestinier med annat medborgarskap berövas omedelbart sin rätt att bo i till exempel östra Jerusalem. 1,8 miljoner palestinier, som lever som internflyktingar, kan inte återvända till sina hem. Inte heller alla de som fortfarande finns i flyktinglägren i grannländerna.

Israel hindrar palestinsk export och import av produkter – mest uttalat i Gaza – och har lagt beslag på vattenkällorna. 87% av vattnet avleds till Israel och till de judiska bosättningarna. Palestinierna tilldelas 10-60 liter vatten per person och dag – Världshälsoorganisationens rekommendation 100 liter – medan bosättarna konsumerar 274 till 450 liter. Hundratals vattenkällor har raserats, inga nya brunnar får borras. Alla omkring 150 judiska bosättningar har rinnande vatten medan 200 palestinska samhällen saknar sådant. Separata vägar har byggts där bara judiska israeler och bosättare får åka.

Israeliska judar kan utan vidare gifta sig och bo med vem de vill. Palestinier kan inte förenas i Israel med någon partner från Västbanken eller Gaza. Palestinier på ockuperad mark måste söka dyra och krångliga tillstånd för allt möjligt – röra sig fritt, odla sin mark, ta ut pengar, köpa en traktor, anställa fler än tio personer – och måste rapportera till militären alla namn om fler än tio personer samlas, och vilka reparationer som utförs på verkstad av olika fordon. Palestinier kan hållas i ”administrativt förvar” i sex månader utan anklagelser – något som kan förlängas hur många gånger som helst. Palestinska barn kan, till skillnad från israeliska, dömas i militärdomstolar från 12 års ålder, och spärras in tillsammans med vuxna förbrytare.

Slutsatserna är uppenbara. Israel praktiserar såväl kolonialism som apartheid riktad mot den icke-judiska befolkningen i Israel och Palestina. Detta förpliktar övriga stater och regeringar i världen att ingripa för att få systemet avskaffat. Israels ockupation av Palestina måste upphöra, och lika rättigheter införas för alla medborgare. Den svenska regeringen, och EU, har hittills inte tagit sitt ansvar i denna fråga, och fortsätter att behandla Israel som vilken demokratisk stat som helst. Israeli Apartheid Week är en påminnelse om att detta i längden inte är hållbart.