Tankar från det kommunala av Lars A. Ohlsson

Vid senaste Kommunfullmäktigemöte hade jag fått i uppgift att ansvara för ärende 13, som gällde Räddningstjänst Syds årsredogörelse.
   Glädjande att läsa i årsredovisningen var att antalet lägenhetsbränder minskat, medan däremot antalet skolbränder ökat med nästan det dubbla sedan 2013. Detta är nog något som inte enbart Räddningstjänst Syd ensam kan ta ansvar för. Här behövs samlade kommunala krafter att förhindra denna typ av förstörelse.
   Vid fortsatt läsning av årsredogörelsen tog jag på mig mina VoO glasögon, eftersom jag är ledamot i Vård- och omsorgsnämnden, och fann att VoO har en del gemensamt med Räddningstjänst Syd, men också en del där det skiljer sig åt. Det vi har gemensamt är den förebyggande verksamheten, där Räddningstjänst Syd går ut och informerar om brandrisker i hemmen. Liknande verksamhet har VoO när vi går ut och informerar alla 80-åringar om riskerna för olyckor i hemmen och vilken hjälp vi kan erbjuda.
   Räddningstjänst Syd har, liksom VoO, diskussioner om jämställdhet och mångfald, där man diskuterar scenarier tagna ur den egna eller andras verksamheter. Detta har även VoO gjort där verksamheten belysts ur ett jämställdhets- och mångfaldsperspektiv.
   Vidare arbetas det med teknisk utrustning för att underlätta tunga arbetsmoment. För Räddningstjänst Syd handlar det om att under året som gått införskaffat hydraulisk utrustning för forcering av dörrar, medan VoO tänker på sina hjälpmedel för tunga lyft av boenden inom äldrevården.
   Båda verksamheterna har att hantera våld och hot i arbetet, där Räddningstjänst Syd nämner att de haft fem tillfällen av hot och våld, och att de i de fallen haft avlastande samtal för krishantering. Här vill jag påstå att i det fallet leder VoO med betydligt fler fall, men om de har samma möjlighet till avlastande samtal är jag osäker på.
   Både VoO och Räddningstjänst Syd arbetar med att förmedla bilden av en attraktiv arbetsplats, både via digitala kanaler och medverkan vid mässor och utställningar.
   Vad som däremot skiljer sig markant åt i dessa verksamheter är ekonomin. Räddningstjänst Syd får av medlemskommunerna medlemsavgiften för basuppdrag uppräknade 2015 med 2,52 %. Sådana höjningar hade ju varit välkomna inom den kommunala omsorgen, där det i stället varit legio de senaste åren med en nedräkning av de ekonomiska bidragen.
   Utryckningspersonalen har rätt att gå i pension vid 58 års ålder, under förutsättning att de arbetat inom räddningstjänst i 30 år, varav 25 år i utryckningstjänst. Detta kanske borde gälla även de som inom VoO arbetar med tyngre vårdtagare, samt de som arbetar inom hemvården, även om deras utryckningar inte följs av blåljus.
   Verksamheterna är ju trots allt, med vad jag nämnt, ganska snarlika tycker jag.
   Till sist vill jag nämna att räddningstjänsten har behållit det gamla uttrycket "anspänningstid", Det härrör sig från den tiden när utryckningsfordonen drogs av hästar och avser den tid det tog att ta fram hästarna, sela dessa och koppla dem till vagnarna. Jag testade uttrycket på en yngre medarbetare och hen antog att uttrycket innebar en "nervös spänning inför uttryckningen” Trevligt att uttrycket lever kvar och inte ersatts av något nysvenskt ord på engelska som "turn out", "acces", "cometogether" eller något annat liknande.