Under veckan har pioner, prästkragar, baldersbrå, vallmo, lupiner och
tistlar slagit ut. Vetestråna har gått i ax. Fläder och jasmin börjar
blomma. De gula rapsfälten har blivit grågröna. Plommon, hägg, kastanj
och syren håller på att bli överblommade. Smultronen börjar mogna på
hemliga ställen.
Barnens plaskdamm i Klostergården har öppnats
Redan hoppar, springer och kryper barnen i det friska vattnet
och duschar hisnande i den glittrande fontänens kalla stråle, medan
föräldrarna sitter i gräset och på bänkarna runt dammens perfekta vita
cirkel mitt i den gröna dälden mellan de höga träden.
Jag har ju önskat att den vackra fontänen skulle få ett värdigare
namn, Helgeandsfontänen kanske, men har äntligen förstått varför
kommunen envisas med att kalla den ”plaskdammen i Klostergården”.
Dammens vatten är rent! Det är vad Lund vill understryka med
termen plaskdamm! Och föräldrarna inte bara i Klostergården har
förstått det. Plaskdamm är termen. Där kan man låta sina barn bada och
plaska. Gratis. Tryggare och billigare än i Källbybadet.
Grodornas plaskdamm
Solen gassar. Hundratals grodor har samlats i den lilla
dammen intill korsningen mellan gångstigen från Gamla Väster och vägen
till Värpinge. De vältrar sig i det varma vattnet bland slam och alger
och kväker intensivt och ihållande. De är gröna med ett mönster av
bruna fläckar på ryggen. Deras utstående ögon blänker.
När de ser min skugga tystnar de. Flera av dem dyker. Men
tystnaden varar bara några sekunder. Plötsligt öppnar en bastant groda
gapet och utstöter ett mäktigt kväkande. De andra stämmer in. När
upphetsningen kulminerar blåser de upp kinderna till skimrande bubblor.
Brunstiga grodor rusar fram över den sumpiga ytan, kastar sina
kompakta kroppar över varandra och klamrar sig fast med korta armar och
händer.
Några meter därifrån sitter en slank häger. Den är mätt nu och hotar ingen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar