Spårvagn, höghastighetståg, fyrspår och väg från Klostergården till Värpinge. av Gunnar Stensson

Finansieringen av Lunds spårväg är klar. Staten går in med 74,5 miljoner. Dessutom satsar staten 40,75 miljoner på cykelparkering och andra åtgärder vid Lunds central. Det behövs. 
   Den viktigaste delen av överenskommelsen mellan Lund och Sverigeförhandlingen gäller höghastighetstågen. Lund ska bidra med 120 miljoner. Lundapolitikerna har fått igenom sin vilja att Lunds C ska vara stationen för höghastighetstågen.
   VB och många andra har argumenterat för att stationen hellre borde placeras i Brunnshög. Det finns mycket som talar för det. Det är lättare att bygga för höghastighetståg på den öppna slätten än i Lunds täta stadsmiljö, där framför allt problemet med flaskhalsen och den skarpa kröken vid Armaturfabriken måste lösas.

Men blir satsningen på höghastighetståg verkligen av? Den nya beräkningen antyder visserligen att kostnaden kan bli något lägre än som tidigare sagts, kanske 250 miljarder.  Är kostnadsminskningen tillräcklig? 
   Vi förutsätter det. I överenskommelsen lovar Lund dessutom att bygga 15000 bostäder de närmaste femton åren. Det är nog genomförbart. Byggnadsverksamhet pågår redan runt hela staden, inte minst i södra Lund vid Arenan, i Källby ängar och på St Larsområdet.

I flera referat står det att höghastighetstågen utgår från Lunds central.
   Utgår?
   Finns här en antydan om att sträckan Lund-Malmö inte räknas som höghastighetssträcka utan att höghastighetsförbindelsen till Stockholm börjar först i Lunds C? Och att alltså inga radikala åtgärder krävs vid Armaturkurvan?

Samtidigt som överenskommelsen om höghastighetstågen publicerades genomfördes samråd om fyrspårsbygget mellan Flackarp och Högevall i Järnåkraskolan.
   I Trafikverkets presentation förekom inga nyheter. De två nya spåren kommer att byggas väster om de nuvarande, likaså de nya broarna vid Höje å, vid Klostergårdsporten och över Södra Ringvägen.
   När de nya spåren är färdiga kommer trafiken förläggas till dem, medan man bygger om de befintliga. Bullret från tågen kommer inte att bli högre, snarare tvärtom.
   Klostergårdsstationen förläggs vid vägporten Nordanväg – Maskinvägen. Allt detta var egentligen känt tidigare.

Viktigare för de boende är stadsplaneringen i Lunds kommun. Nya bostäder ska byggas i anslutning till Klostergårdsstationen. Väster om järnvägen finns stora ytor för bostadsbyggande på Åkerlund och Rausings parkeringsplats. Men vad kommer att hända på den östra sidan, den som vetter mot Klostergården med det gröna stråket, korpfotbollsplanerna och koloniområdena?
   De frågorna togs inte upp under samrådet, som endast gällde Trafikverkets utbyggnad av järnvägen.
   Jag ställde en viktig fråga till Vesna Vasiljkovic, översiktsplanearkitekt i Lunds kommun:
   Kommer en vägförbindelse mellan Klostergården och Värpinge byggas i Sunnanvägs förlängning, under järnvägen, och längs den gamla vägen förbi reningsverket till Värpinge?
   Hon bekräftade att man planerar en sådan förbindelse för att knyta samman de boende på vardera sidan av den barriär som järnvägen utgör. Meningen är att den ska kunna användas för busstrafik.
   Den planerade vägen kommer att gå genom grönområdet mellan kolonin och odlingslotterna. En vägport under järnvägen blir nödvändig. Eftersom det är rationellast att bygga porten under järnvägen samtidigt som fyrspårsbygget kommer den nya vägen att anläggas inom de närmaste sju åren. För Trafikverket handlar det alltså om fyra broar. Men det tycks Trafikverket inte känna till.