Han håller just nu på med att sy ihop sitt lag genom att späcka det
med pensionerade generaler, klimatförnekare och miljardärer. Det bemöts
med upprörda röster från förlorarna, det liberala etablissemanget, och
glad förväntan från de egna väljarna. De senare kommer säkert få
anledning att tänka om, men just nu ser det bra ut: konjunkturen är den
bästa, arbetslösheten sjunker och humöret är i topp. USA:s statsskuld
ökar under förväntningarna inför vad som kanske borde kallas Trumps
Keynesianska politik.Hardcoregänget rådvilla
Hur reagerar då vi i den gamla inbitna vänstern? Med blandade känslor får man väl säga. Javisst, Trump är just så reaktionär och kortsynt som vi alltid har förväntat oss av amerikanska högerpolitiker. Men vänta, varför hetsar han inte mot Ryssland eller planerar nya krig? Jo, den rollen är upptagen av hans besegrade motståndare Hillary Clinton. Hennes främsta insats som utrikesminister var att driva på interventionen mot Libyen. Hennes muntra yttrande om Gaddafis död: ”We came, we saw, he died”, säger det mesta om henne. I Libyen råder kaos.
En kort tid av lycka?
De som haft svårast att hantera det faktum att USA nu ska styras av Trump är nog hardcore-gänget av USA-entusiaster, Expressens och DN:s ledarredaktioner och grabbar som Carl Bildt och Per T Ohlsson. Deras gamla bild av landet ligger splittrad i gruset och deras förståelsemodell och kontaktnät fungerar inte längre. Vem är då hemmastadd i den nya verkligheten, vem har nycklarna till sympati och förståelse? Wallenbergarna? Det hade varit roligt att höra vad Lars Gustafson hade haft att säga.
Det ska bli intressant att se hur länge Trump får sitta som president. Två år är mitt tips. Det kan bli etablissemanget som gör sig av med honom när han har kört USA:s globala politik i botten eller det kan uppstå ett genuint folkligt uppror över försämrade levnadsförhållanden.
Lunda-S offrar sin identitet
Låt oss då ses på den mera närliggande politiken. Efter att i många år ha kritiserat den borgerliga majoritetens ständiga nedskärningar har S inför kommande budget ställt kommunens förvaltningar och nämnder inför att välja mellan tre olika nedskärningsförslag: 3, 5 eller 7 procents nedskärningar kallade ”effektiviseringar”. En hel del av utgifterna, t.ex. socialutgifterna, är inte förhandlingsbara utan kopplade till lagens krav om vad kommunerna skall göra. Vad nämnderna då gör är att föreslå att man lägger ner allt sådant som gör Lund till en rimligt välskött och ombonad kommun med t.ex. kultur- och fritidsverksamhet. Man är då nere på ett minimum av kommunal aktivitet – man bara gör sådant man måste göra enligt lagen. Om det blir så är detta det grövsta politiska ingrepp som någonsin drabbat Lunds kommun och Almgren kommer att gå till historien.
Det finns dock flera tolkningsmöjligheter. En är att detta bara är ett spel för galleriet oh aldrig kommer att genomföras. Meningen skulle helt enkelt vara att skrämma skiten ur alla för att sen när det visar sig finnas mer skatteintäkter till förfogande släppa efter. Det tala redan om att det kommer att finnas mer pengar när det är dags för budgetbeslut framåt juni. Det är ordförande Almgrens framträdande som en kommunal Machiavelli vi bevittnar. Hela vårens kommunala verksamhet kommer då att präglas av nedskärningshoten.
Slutet på en socialdemokratisk politik
Alternativet är förstås att inte skära ner utan förbereda sig för en skattehöjning. Vänsterpartiet kommer naturligtvis tala för det, men den borgerliga majoriteten kommer väl att hamna på Liberalernas linje med oförändrad skatt.
Vad S då har gjort genom att ställa sig på 3/5/7- procenttänkandets grund är att sälja ut den gamla bilden av socialdemokratin. Lund var under S-ledning ett föredöme t.ex. på skolans område. Här påbörjades tidigt den stora skolreformen som gjorde slut på det gamla klassamhällets skola där en av tio fick gå i gymnasiet. Man ersatte den med den nioåriga obligatoriska skolan. I Lund leddes skolan av KG Ljunghill som etablerade vad som nu är Kulturskolan. Den når ännu alltför få, men den är ett givet offer för kommande nedskärningar. Och stadsdelsbiblioteken – de ska nu läggas ner det ena efter det andra. Det sker tydligen under applåder från Lunds stadsbibliotekarie (läser hon böcker?)
Den parlamentariska situationen i Lund är förvisso besvärlig, men det pris S betalar för att komma ur knipan är mycket högt. Den kommer att bädda för ett rejält bakslag för S i kommunalvalet 2018 och vad värre är, göra det omöjligt att effektivt angripa kommande borgerlig nedskärningspolitik.
Vad borde S då göra? Tja, vad som behövs är djärva populistiska utspel. T.ex att vänta med spårvagnarna några år i en uppgörelse med FNL. Men det får man väl inte säga i den här…
Dansk kultur
Ja ni såg väl att danskarna har röstat om de tio viktigaste inslagen i den danska kulturen. Det blev bl.a, ”hygge” vilket väl närmast får översättas med trivsamhet under gemytliga former. Det kan väl ingen vara emot. Men själv hade jag röstat på flæskesteg med brun sovs og kartofler.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar