Ebba Busch Thor gör politisk succé. KD går framåt och stödet för så
kallade kristna värderingar har stigit till 40 procent. Hur ska man
förstå det? Och vilka värderingar handlar det egentligen om?
De kristna värderingarna är entydiga. Du kan inte tjäna både Gud och Mammon. Sälj
allt vad du äger och ge åt de fattiga. Ve er hycklare och fariséer som
är fulla av vinningslystnad och omåttlighet. Templet ska inte vara en
rövarkula, sa Jesus och vräkte omkull penningväxlarnas bord. Du ska
älska din nästa såsom dig själv. Det är ingen skillnad mellan jude och
grek, mellan man och kvinna, utan alla är ett. De hungriga och törstiga
ska du ge mat och vatten, de hemlösa ska du ge bostad, de nakna ska du
ge kläder och de som är sjuka eller i fängelse ska du besöka.
De principerna finns med genom seklerna och har övertagits av
många senare politiska rörelser. Jämlikhet, broderskap, solidaritet,
egendomsgemenskap och socialt ansvar.
Det finns falska profeter och av deras frukt ska du känna dem. Men ingen ska dömas i förväg.
Kristdemokraterna och andra som säger sig stödja kristna
värderingar kan rädda sig undan domen och sent omsider förverkliga det
kristna genom att gå med i kampen mot Mammon och återinföra värnskatt,
förmögenhetsskatt och arvsskatt för de rika, ta bort vinstschackrandet
i vård, skola och omsorg, släppa in flyktingar, vara generösa mot
tiggare och till och med ta hand om ångerfyllda IS-terrorister och
deras familjer. Då får de en chans att komma till himlen.
Det som däremot inte alls har med kristna värderingar att göra är
att kräva att Lucia ska vara en blond svensk flicka, att julfirandet
ska inledas med en köporgie, fortsätta med att alla äter skinka och
avslutas med någon tar på sig en tomtemask eller att dansa kring
midsommarstången, äta sill och supa.
Hur jag vet det?
Under åtta år i Växjö högre allmänna läroverk - från 1944 då jag var
11 tills jag blev 19 år - deltog jag liksom de andra läroverkseleverna
i obligatoriska statskyrkliga morgonandakter, sex gånger i veckan från
klockan 8.15 till 8.30, morgonandakter med psalmsång (Herren signe du
och råde och bevare nu oss väl) och textläsning. Några gånger varje år
kom Växjö stifts biskop från residenset i Östrabo med biskopskorset på
bröstet och ledde dem. Jag skolkade så ofta jag kunde. Jag var trött
och ouppmärksam. Det var många upprepningar. Ofta förbannade jag dem.
Ändå kunde jag inte undgå kunskapen om de kristna värderingarna. De
gnuggades in. De tillämpades visserligen sällan. Då tillgreps
syndabekännelsen ”jag fattig syndig människa” och nåden för att lugna
ångerfyllda mammonsdyrkare.
Samtidigt började ”folkhemmet” byggas med ålderspensioner,
fattigvård, sjuårig och så småningom nioårig folkskola och barnbidrag.
Och sedan kom 1960- och 70-talen. Kristna värderingar förverkligades i
politiska beslut.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar