2022-08-25

Torkan och klimatet av Marie-Louise Steiner

 

När jag skriver detta ser jag ut över min förbrända plätt här på jorden(sydöstra Skåne). Knappt en regndroppe på tre månader. Det började med torkan sommaren 2018, till synes, men den hade egentligen börjat långt tidigare fastän då som enstaka sk värmeböljor.
   Men vad är min förtorkade lilla plätt mot de stora söndervittrande jordarna runt om i världen? Och svälten och vattenbristen i dess spår. Det kanske kan tyckas långt bort från vår privilegierade del av världen där det råder överflöd av det mesta. Men även i min lilla by lutar vi oss nu över brunnarna och tittar ner i de mörka brunnshålen. Det ekar tomt därnere ur djupen. Vattenbristen har även kommit hit.

Varför är det då inte detta, vår livsexistens, som valet 2022 går om? Varför finns inte klimatet högst uppe på agendan under valveckorna? Ser inte politikerna det som vi andra ser? Är det brist på insikt om situationens allvar? Eller rädsla för att förlora maktpositioner? Motstånd inom hela det ekonomiska systemet? Okunskap, oförmåga, olust…
   Det finns så många orsaker till den katastrof som vi nu står inför och det borde finnas mycket att diskuteras kring våra livsvillkor. Därför är det obegripligt och skrämmande att valrörelsen mest handlar om hur vi ska kompenseras ekonomiskt för högre elpriser eller dyrare bensin/diesel. Jag hör ekonomen Lars Calmfors på radion och som menar att politikerna är farligt låsta av sina ekonomiska överbud vilka bara blir kontraproduktiva och drar med sig ännu högre inflation och ännu större samhällsproblem.

Vem av alla politiker vågar, vill, kan tala klartext om hur vi ska möta den hotande klimatkatastrofen? Såg ett urklipp från ett TV-inslag med Olof Palme från 1972 med anledning av energikrisen som då gällde bristen på olja och bensin. Vi måste alla hjälpas åt att klara den hotande krisen, sade Palme. Han trodde på folkets solidaritet för att klara den ransonering som han ansåg nödvändig. Det var då. Nu är situationen mycket allvarligare. Och ingen politiker vågar ta ordet ransonering i sin mun. Vad kan det bero på?

Inga kommentarer: