I serien Hur bygger vi vårt Lund? inbjöd föreningen AFSL till debatt på stadsbiblioteket i tisdags. Denna gången handlade det om hur byggnadsantikvarisk kompetens tas tillvara i planeringen. Bakgrunden är naturligtvis att sådan kompetens har en mycket svag ställning i Lunds planering. Det kan man tycka är märkligt i en stad som Lund, men så är det.
Vänsterpartiet har i flera omgångar motionerat för att
staden åtminstone ska ha en stadsantikvarie på heltid, och även lagt in
det i sitt budgetförslag, men det har alltid avslagits. Det är
fortfarande endast en halvtidstjänst. Heltid hade behövts redan under
förra mandatperioden, och då var situationen ändå mycket bättre än nu.
Då deltog stadsantikvarien på byggnadsnämndens möten och det fanns en
bevaringskommitté med medlemmar från alla partier i byggnadsnämnden
under ledning av honom och stadsarkitekten. Vi politiker blev guidade i
staden och fick lära oss mycket om de olika kvarter och stadsdelar som
berördes av våra beslut om förtätningar eller nya planer.
Det första femklövern, M, c, L, kd och FNL
gjorde när de tog över ledningen denna mandatperioden var att avskaffa
bevaringskommittén. Sedan beslöt man att stadsantikvarien inte skulle
närvara på byggnads-nämndens möten. De underlag vi politiker fått att ta
ställning till inför beslut har sällan innehållit något från
stadsantikvarien. Om han överhuvudtaget varit inblandad kan vi inte
veta. Ofta hänvisar förvaltningen till bevaringsprogrammen, de som togs
fram för fyrtio år sen.
Så annorlunda i andra kommuner. Att det är fyra personer
som jobbar med kulturmiljöfrågor i Malmö är kanske inte så konstigt.
Malmö är ju större än Lund, kanske inte fyra gånger större, men ändå.
Men Hälsingborg, som är betydligt mindre än Lund, har två
heltidsanställda byggnadsantikvarier! En av dem var med på mötet och
berättade om hur de involverades i planeringen och att de arbetade med
en kommitté med politiker. De utarbetade nya bevaringsprogram och
erbjöd rådgivning till fastighetsägare.
Även Ystad är bättre rustat än Lund. De har visserligen endast en
tjänst på 60 % till sin stadsantikvarie, men han satt i en
ledningsgrupp tillsammans med stadsarkitekt, klimatstrateg och
kommunekolog. Och han hade resurser att ta in konsulter för att göra
bedömningar i olika projekt.
Den allmänhet som kommit till biblioteket,
hade nog gärna sett lite mer bilder från antikvariernas arbete,
handfasta exempel på att deras arbete behövs. Istället försökte AFSL
dra igång en debatt om hur arbetet bör organiseras. Det hade varit
intressant för byggnadsnämndsledamöter och tjänstemän på
stadsbyggnadskontoret, men av dessa syntes få i publiken. Tidigare
stadsantikvarie jobbade halvtid på Kulturen, medan den nuvarande jobbar
heltid på stadsbyggnadskontoret. Det ställdes frågor om vilket som var
bäst, om en stadsantikvarie kom (delvis) utifrån och hävdade
byggnadskulturens frågor, eller om det var bättre att vara integrerad i
arbetet och kunna påverka under hela processen. Något svar gavs inte.
Det politiskt viktiga är att det avsätts mer resurser,
minst en heltidstjänst och ett återskapande av Bevaringskommittén, så
att arbetet med att revidera de gamla bevaringsprogrammen kan påbörjas.
Ann Schlyter, för v i byggnadsnämnden
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar