Klimatpaket som blev ett ynkligt tunt brev av Ulf N

 

Kommunstyrelsen Miljö- och hälsoutskott har gett kommunkontoret i uppdrag att utreda klimatnytta och kostnad för åtgärder inom flera olika områden. Bakgrunden är naturligtvis att det ser illa ut att nå kommunens klimatmål; bland annat att transportsektorns utsläpp av växthusgaser ska minska med 90% till 2030 räknat från år 2010 (transportsektorn står idag för ungefär 50 % av alla utsläpp i kommunen) samt det övergripande målet om klimatneutral och fossilbränslefri kommun år 2030.

Krafttag?
Med tjänstepersonutredningen i botten skulle nu utskottet samla ihop sina förslag till ett ”Klimatpaket”, att överlämnas för beslut i kommunstyrelsen. I detta paket skulle lundaborna äntligen få se kommunala krafttag med nya högeffektiva åtgärder för att få ner utsläppen och nå de uppsatta målen!? Eller?
   Hur blev det? Tjänstepersons förslaget var att utskottet skulle ge rekommendationer till kommunfullmäktige. Rekommendationerna skulle rikta sig till fullmäktige med förslag inom bland annat förstärkt klimatrådgivning till allmänhet och verksamheter, förstärkt hållbarhetskompetens vid upphandling i kommunen. Vidare föreslogs att säkerställa att Lunds kommun fortsätter att arbete med klimatanpassning enligt målen i LundaEko är några av förslagen. Andra rekommendationer är att Lund ska uppmuntra sina anställda till klimatvänlig arbetspendling (inget ekonomiskt stöd!) enligt en redan antagen plan. Utskottet föreslår också att kommunen ska fortsätta att verka för användning och produktion av biokol samt att verka för att etablera ny biogasproduktion i kommunen.

Inget nytänkande
Det finns egentligen inte spår av nytänkande i förslagen från utskottet.
   Klimatnyttan av dessa åtgärder finns heller inte fullt ut beräknade, förmodligen för att det är så diffusa (t ex klimatrådgivning) eller långsiktiga åtgärder (biokol och biogasproduktion) att det inte går att beräkna i dagsläget. Enda konkreta siffra på minskning av utsläpp är ”säkra skolvägar” (kartor med säkra cykelvägar, vandrande skolbuss etc) som beräknas till 160 ton per år. Denna siffra och de samlade åtgärderna effekter ska alltså ställas mot det faktum att utsläppen av klimatgaser i kommunen måste minskas med i storleksordningen 130 000 ton fram till år 2030.

Riktigt effektiva styrmedel saknas
Den uppmärksamme läsaren inser genast att här saknas de styrmedel som ger störst effekt, juridiska och ekonomiska. Det vill säga trafikregleringar, hastighetsbegränsningar, parkeringsavgifter, trängselavgifter etc. Visst är åtgärderna som föreslås i och för sig bra, men vansinnigt otillräckliga. De leder bara till ett koltrastfjät mot klimatmålen.

Paketet blev ett ynkligt tunt brev
Trots de urvattnade förslagen beslutade ändå utskottet att ytterligare späda ut dem. Beslutet blev att föreslå ”kommunstyrelsen att besluta att i den fortsatta beredningen av EVP /ekonomisk verksamhetsplan/ 2023-2025 beakta det rekommenderade klimatpaketet.” Observera: beakta! Att beakta något betyder enligt Svenska Akademiens ordlista ” ta hänsyn till, uppmärksamma”. Kommunstyrelsen ska alltså ta hänsyn till och uppmärksamma klimatpaketet. Huruvida kommunstyrelsen tar med något alls av klimatpaketet är därmed ovisst.

”Når vi inte målen så gör vi det inte”
Det är knappast ett paket som Miljö- och hälsoutskottet har levererat. Det är snarare ett ynkligt tunt brev, maxvikt 50 gram. Majoriteten av Lunds partier tycks ställa sig bakom den moderata finansministern inställning till att klara de nationella klimatmålen: ”Gör vi det inte så gör vi det inte.”