Den korrumperande skolpengen av Gunnar Stensson

Ett inslag i morgonekot 27/3 kom mig att sätta filen i halsen. En lärare berättade hur han kallats till rektorsexpeditionen. Där inne satt rektor, biträdande rektor, en av ortens ledande företagare och hans förorättade dotter, som fått Icke godkänt i ett ämne.
   Att ställas inför denna domstol var ytterst obehagligt. Läraren hade starka argument: flickan hade varit frånvarande från en stor del av lektionerna och gett prov på mycket dåliga kunskaper.
   Han stod på sig. Ett par andra lärare vittnade om hur de i liknande situationer gett vika, De ville inte riskera sin fortsatta anställning eller lägre resultat i löneförhandlingarna.
   Tack och lov för den fasta statliga lön och anställning som gjorde mig fri och självständig i förhållande till rektorer och kommunpampar, liksom i förhållande till dryga miljonärer och deras bortskämda döttrar, tänkte jag. Att undervisa i dagens skola hade jag inte stått ut med.
   Sedan jag lugnat mig fortsatte jag att sleva i mig den kalla filen.

När eleven blev peng  
De bakomliggande faktorerna är skolpengen, det fria valet och konkurrensen om eleverna. För skolorna är varje elev är en peng. Det gäller att roffa åt sig så många pengar som möjligt och vaka över dem man redan stoppat i kassakistan. Medlet är betygen. Målet är vinsten.
   Därför låter sig tillräckligt många lärare korrumperas, genom girighet eller rädsla, för att vi ska få en skenande betygsinflation.
Också rektorer ger ibland vika för hot och mutor. En skolledare ska se till att skolan går med vinst, dvs raka åt sig så många tvåbenta ”skolpengar” som möjligt. Han kan anlita en reklamexpert som driver tesen att ”på vår skola får samtliga elever gymnasiebehörighet”.
   Kunderna, alltså eleverna och föräldrarna, flockas till hans skola. Sen gäller det att ge dem det man lovat. Ve den lärare som sabbar resultatet. Och ve den rektor som inte låter piskan vina över kollegiet. Han blir inte gammal. Samtidigt måste alla inblandade le och smila, le och smila.
   Ordföranden för rektorsförbundet uttalade sig. Han menade att det var ganska få rektorer som lät sig korrumperas. Och det är säkert sant.
   Det var skolpengen som gav de stora koncernerna chansen att ta över större delen av den lukrativa friskolemarknaden, göra vinst, smita från skatt och berika sig
   Jag har i levande minne den proteststorm som bröt ut vårterminen 2007, när den borgerliga majoriteten införde den korrumperande skolpengen. Röd i ansiktet, men ståndaktig, hukade sig skolpengs- entusiasten och nyliberalen Lars Hansson inför den massiva kritiken från föräldrar och elever. Fräckt medgav han att förändringen främst gynnade Lunds friskolor och att det var meningen med förändringen.
   Under årens gång har skolpengssystemet i Lund efter kritik modifierats något. Dessutom är det nu nya elever och nya föräldrar som möter ett korrumperande system som redan etablerats. Det är ju självklart inte så att det bara är friskolorna som medverkar till betygsinflationen. De kommunala skolorna måste ju försvara sina kunder och ge dem valuta för sina skolpengar. I Lund fungerar betygsinflationen mest genom att leda till att den höga betygsnivån består, trots att kunskaperna undergrävs, vilket de så kallade avnämarna, Lunds universitet och andra högskolor beklagar.
   I sommar träder flera nya bestämmelser i kraft. Förhoppningsvis leder de till att åtminstone några missförhållanden avskaffas.