Motion till Lunds kommunfullmäktige
Lund utmärker sig från de allra flesta svenska städer på ett alldeles speciellt sätt: det finns inga gågator i stadskärnan. Inte en enda meter av Lunds centrala gatunät är gågata. Vad som finns är ett antal s k behörighetsreglerade gator med varierande regelverk. Lilla Fiskaregatan är det närmaste man kan komma en gågata, men reglerna skiljer sig på ett par väsentliga punkter från dem som gäller på en gågata.
Fordonstrafik är inte förbjuden på Lilla Fiskaregatan och fotgängarna måste hålla sig undan för fordonstrafiken. Ickemotordrivna fordon får köra utan några restriktioner. För motorfordon är transporter till fastigheterna tillåtna under en del av dagen. Men på Lilla Fiskaregatan och alla andra gator med liknande reglering måste de gående väja för fordonstrafiken och fordonen får – om vi förstått saken rätt - färdas i samma höga hastighet som råder i övriga stadskärnan, dvs 30 km/tim. Så ser det ut i hela stadskärnan: fordonstrafik får köra i 30 km/tim och de gående måste hålla sig på sin kant på gatan för att inte störa fordonstrafiken.
Det mest utmärkande för en gågata är inte att fordonstrafik är förbjuden – för det är den inte. Men de fordon som får färdas där har väjningsplikt gentemot gående och hastigheten är begränsad till maximalt gångfart. Motorfordon får inte köra på en gågata, annat än för transport av gods till affärer o.d vid gatan. Persontransporter med motorfordon för boende vid gatan är också tillåten. För att vara tydliga: i Lunds stadskärna, inkl. Lilla Fiskaregatan gäller att gående måste hålla undan för fordonstrafiken och fordonen får köra så fort som 30 km/tim. På gågatan gäller: fordon måste väja för gående och får inte köra fortare än gångfart (vilket som tumregel brukar anges till ca 7 km/tim).
Lunds historia av att säja nej till eller fördröja införandet av gågator i stadskärnan är vid det här lång. För att något förkorta historien nöjer vi oss här med att här ta vår början med en motion till fullmäktige år 2000 som föreslog att fullmäktige skulle besluta om att en zon av gågator skulle anordnas i centrum. Fullmäktige ville inte ställa sig bakom förslaget när motionen behandlades år 2001. Majoriteten hänvisade till det då pågående utredningsarbetet med ”Värna och vinna staden”, dvs Fördjupning av översiktsplanen för Lund”. Där minsann skulle frågan om gågator tas upp!
Fyra år efter att fullmäktige sagt ”jaså” till gågatemotionen antogs ”Värna och vinna staden”. Där heter bland annat att ”i stadskärnan ska motorfordonstrafiken röra sig på de gåendes och cyklandes villkor”. Som konkret åtgärd föreslogs att ”möjligheterna att planera och anlägga gågator” ska prövas i en trafikplan för staden.
År 2007, två år efter att fullmäktige fattat beslut om att ”pröva” möjligheterna att anlägga gågator tillsattes den s k Centrumutredningen. Ett av utredningens uppdrag var att ge förslag på fotgängarzoner i stadskärnan. I slutet av år 2010 packade Centrumutredningen ner sina fåtaliga dokument och på gågatefronten intet nytt. Så övertogs 2010 den föga framgångsrika Centrumutredningen av Kommunstyrelsens arbetsutskott/Strategisk samhällsplanering.
I dag skriver vi 2012. Efter fyra års utredande i samband med ”Värna och vinna staden”, efter ytterligare tre års utredande av Centrumutredningen och efter två års strategiskt samhällsplanerande i Kommunstyrelsens arbetsutskott är resultatet noll. Lund har fortfarande inga gågator, inga gångfartsområden (se fotnot!) och inga fotgängarzoner. Det finns inte ens tillstymmelse till förslag om detta.
Demokratisk Vänster anser att det måste bli ett slut på denna prioritering av fordonstrafik i centrum. Lund kan inte fortsätta att komma långt på efterkälken jämfört med andra svenska och europeiska städer när det gäller gångtrafik i stadskärnan. Det är hög tid att skapa fotgängarzoner, som i huvudsak utgörs av gågator men där även gångfartsområden kan utgöra komplement till gågatorna.
Vi föreslår därför fullmäktige att besluta
att ge berörda nämnder och styrelsen i uppdrag att skyndsamt för fullmäktige redovisa förslag på upprättandet av fotgängarzoner i form av gågator och gångfartsområde i Lunds stadskärna
Sven-Bertil Persson, Cecilia Salemark och Martin Stensson, Demokratisk Vänster
Lund utmärker sig från de allra flesta svenska städer på ett alldeles speciellt sätt: det finns inga gågator i stadskärnan. Inte en enda meter av Lunds centrala gatunät är gågata. Vad som finns är ett antal s k behörighetsreglerade gator med varierande regelverk. Lilla Fiskaregatan är det närmaste man kan komma en gågata, men reglerna skiljer sig på ett par väsentliga punkter från dem som gäller på en gågata.
Fordonstrafik är inte förbjuden på Lilla Fiskaregatan och fotgängarna måste hålla sig undan för fordonstrafiken. Ickemotordrivna fordon får köra utan några restriktioner. För motorfordon är transporter till fastigheterna tillåtna under en del av dagen. Men på Lilla Fiskaregatan och alla andra gator med liknande reglering måste de gående väja för fordonstrafiken och fordonen får – om vi förstått saken rätt - färdas i samma höga hastighet som råder i övriga stadskärnan, dvs 30 km/tim. Så ser det ut i hela stadskärnan: fordonstrafik får köra i 30 km/tim och de gående måste hålla sig på sin kant på gatan för att inte störa fordonstrafiken.
Det mest utmärkande för en gågata är inte att fordonstrafik är förbjuden – för det är den inte. Men de fordon som får färdas där har väjningsplikt gentemot gående och hastigheten är begränsad till maximalt gångfart. Motorfordon får inte köra på en gågata, annat än för transport av gods till affärer o.d vid gatan. Persontransporter med motorfordon för boende vid gatan är också tillåten. För att vara tydliga: i Lunds stadskärna, inkl. Lilla Fiskaregatan gäller att gående måste hålla undan för fordonstrafiken och fordonen får köra så fort som 30 km/tim. På gågatan gäller: fordon måste väja för gående och får inte köra fortare än gångfart (vilket som tumregel brukar anges till ca 7 km/tim).
Lunds historia av att säja nej till eller fördröja införandet av gågator i stadskärnan är vid det här lång. För att något förkorta historien nöjer vi oss här med att här ta vår början med en motion till fullmäktige år 2000 som föreslog att fullmäktige skulle besluta om att en zon av gågator skulle anordnas i centrum. Fullmäktige ville inte ställa sig bakom förslaget när motionen behandlades år 2001. Majoriteten hänvisade till det då pågående utredningsarbetet med ”Värna och vinna staden”, dvs Fördjupning av översiktsplanen för Lund”. Där minsann skulle frågan om gågator tas upp!
Fyra år efter att fullmäktige sagt ”jaså” till gågatemotionen antogs ”Värna och vinna staden”. Där heter bland annat att ”i stadskärnan ska motorfordonstrafiken röra sig på de gåendes och cyklandes villkor”. Som konkret åtgärd föreslogs att ”möjligheterna att planera och anlägga gågator” ska prövas i en trafikplan för staden.
År 2007, två år efter att fullmäktige fattat beslut om att ”pröva” möjligheterna att anlägga gågator tillsattes den s k Centrumutredningen. Ett av utredningens uppdrag var att ge förslag på fotgängarzoner i stadskärnan. I slutet av år 2010 packade Centrumutredningen ner sina fåtaliga dokument och på gågatefronten intet nytt. Så övertogs 2010 den föga framgångsrika Centrumutredningen av Kommunstyrelsens arbetsutskott/Strategisk samhällsplanering.
I dag skriver vi 2012. Efter fyra års utredande i samband med ”Värna och vinna staden”, efter ytterligare tre års utredande av Centrumutredningen och efter två års strategiskt samhällsplanerande i Kommunstyrelsens arbetsutskott är resultatet noll. Lund har fortfarande inga gågator, inga gångfartsområden (se fotnot!) och inga fotgängarzoner. Det finns inte ens tillstymmelse till förslag om detta.
Demokratisk Vänster anser att det måste bli ett slut på denna prioritering av fordonstrafik i centrum. Lund kan inte fortsätta att komma långt på efterkälken jämfört med andra svenska och europeiska städer när det gäller gångtrafik i stadskärnan. Det är hög tid att skapa fotgängarzoner, som i huvudsak utgörs av gågator men där även gångfartsområden kan utgöra komplement till gågatorna.
Vi föreslår därför fullmäktige att besluta
att ge berörda nämnder och styrelsen i uppdrag att skyndsamt för fullmäktige redovisa förslag på upprättandet av fotgängarzoner i form av gågator och gångfartsområde i Lunds stadskärna
Sven-Bertil Persson, Cecilia Salemark och Martin Stensson, Demokratisk Vänster
Fotnot: Ett gångfartsområde skiljer sig från en gågata såtillvida att där är motortrafik allmänt tillåten, men väjningsplikt för fordon gentemot gående och gångfart gäller.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar