Det skriver Daniel Suhonen och Dany Kessel i en debattartikel i DN den 18/2.
80 procent av svenskarna tycker att välfärdens driftform spelar stor roll. 67 procent vill att välfärden ska utföras av offentlig sektor alternativt med komplement av andra utförare. Endast 8 procent av svenska folket anser att det ska vara fritt vinstuttag. En majoritet, 59 procent, är beredda att betala högre skatt, om den går till skola, vård och omsorg.
Uppgifterna är hämtade från ”Välfärden är vinsten: Hur hanterar vi vinstintresset i välfärden?”, en rapport som ”Katalys – institut för facklig idéutveckling – “ tagit fram. Katalys är en tankesmedja som grundades av sex fackliga organisationer vid årsskiftet.
Rapporten konstaterar att det var stora och ofta riskkapital-ägda koncerner som blev vinnarna när välfärden privatiserades. Att bedriva välfärdsverksamhet med skattepengar är en mycket lukrativ verksamhet. Rörelsemarginalerna är större och riskerna mindre än i övriga näringslivet.
Rapporten menar att LO:s, V:s och MP:s förslag mot vinster i välfärden är otillräckliga och att de förutsätter en komplicerad kontrollapparat som blir stor och kostsam.
”Katalys” förespråkar en stopplag som förbjuder vinstdrivande aktörer i välfärdstjänsterna!
Den skattefinansierade välfärden ska bedrivas av offentlig sektor med inslag av alternativa driftformer enligt non profit-principer.
Reformen ska genomföras under en övergångsperiod där ingångna upphandlingar får löpa ut samtidigt som en ”Välfärdskommission” inrättas med stora befogenheter att återta verksamheter och lösa vinstdrivande aktörer från deras kontrakt.
LOV, lagen om valfrihet, avskaffas.
Genom detta regelverk kommer skatteläckaget att försvinna som problem och oseriösa aktörer med i huvudsak vinstmotivet som drivkraft att lämna välfärden.
”Gör vinsterna i välfärden till valfråga 2014!” föreslår Suhonen och Kessel.
Svenska folket är djupt kritiskt mot skatteläckaget ur välfärden och vill att frågan åtgärdas. För den rödgröna oppositionen innebär detta en stor möjlighet att mobilisera de egna väljarna och göra inbrytningar bland borgerliga väljare!
Sydsvenskans ledarsida hånade förslaget redan följande dag. ”Kalkylen rymmer nog en hel del glädje” heter det. Samma dag rapporterar nyhetsdelen att företagshemligheterna stoppar insyn i den privata vården. Av arton privatägda äldreboenden är det bara två som ger möjlighet till insyn i verksamheten, trots att tidningens reporter ansträngt sig ända sedan mitten av oktober 2012.
I tidigare artiklar har Sydsvenskan konstaterat att kraven på privata vårdnadsföretag är lägre än på offentliga och att tillsynen är bristfällig. Kan den bli annat i anstalter som vägrar insyn, men där de gamla hålls inlåsta?
80 procent av svenskarna tycker att välfärdens driftform spelar stor roll. 67 procent vill att välfärden ska utföras av offentlig sektor alternativt med komplement av andra utförare. Endast 8 procent av svenska folket anser att det ska vara fritt vinstuttag. En majoritet, 59 procent, är beredda att betala högre skatt, om den går till skola, vård och omsorg.
Uppgifterna är hämtade från ”Välfärden är vinsten: Hur hanterar vi vinstintresset i välfärden?”, en rapport som ”Katalys – institut för facklig idéutveckling – “ tagit fram. Katalys är en tankesmedja som grundades av sex fackliga organisationer vid årsskiftet.
Rapporten konstaterar att det var stora och ofta riskkapital-ägda koncerner som blev vinnarna när välfärden privatiserades. Att bedriva välfärdsverksamhet med skattepengar är en mycket lukrativ verksamhet. Rörelsemarginalerna är större och riskerna mindre än i övriga näringslivet.
Rapporten menar att LO:s, V:s och MP:s förslag mot vinster i välfärden är otillräckliga och att de förutsätter en komplicerad kontrollapparat som blir stor och kostsam.
”Katalys” förespråkar en stopplag som förbjuder vinstdrivande aktörer i välfärdstjänsterna!
Den skattefinansierade välfärden ska bedrivas av offentlig sektor med inslag av alternativa driftformer enligt non profit-principer.
Reformen ska genomföras under en övergångsperiod där ingångna upphandlingar får löpa ut samtidigt som en ”Välfärdskommission” inrättas med stora befogenheter att återta verksamheter och lösa vinstdrivande aktörer från deras kontrakt.
LOV, lagen om valfrihet, avskaffas.
Genom detta regelverk kommer skatteläckaget att försvinna som problem och oseriösa aktörer med i huvudsak vinstmotivet som drivkraft att lämna välfärden.
”Gör vinsterna i välfärden till valfråga 2014!” föreslår Suhonen och Kessel.
Svenska folket är djupt kritiskt mot skatteläckaget ur välfärden och vill att frågan åtgärdas. För den rödgröna oppositionen innebär detta en stor möjlighet att mobilisera de egna väljarna och göra inbrytningar bland borgerliga väljare!
Sydsvenskans ledarsida hånade förslaget redan följande dag. ”Kalkylen rymmer nog en hel del glädje” heter det. Samma dag rapporterar nyhetsdelen att företagshemligheterna stoppar insyn i den privata vården. Av arton privatägda äldreboenden är det bara två som ger möjlighet till insyn i verksamheten, trots att tidningens reporter ansträngt sig ända sedan mitten av oktober 2012.
I tidigare artiklar har Sydsvenskan konstaterat att kraven på privata vårdnadsföretag är lägre än på offentliga och att tillsynen är bristfällig. Kan den bli annat i anstalter som vägrar insyn, men där de gamla hålls inlåsta?
”När man lägger ut verksamhet på entreprenad skär man av en massa möjligheter till medborgerlig insyn”, säger
Olle Lundin, professor i förvaltningsrätt i en kommentar på samma
uppslag. LOV-lagen ger borgarna möjlighet att främja privata geschäft
för att hålla skatten låg.
I uppföljande artiklar den 20 och 21/2 framhålls att de oanmälda kontroller som är nödvändiga i privata vårdbolag är kostsamma. En billig entreprenad innebär ökade kostnader för kommunen. Moderata ordförande i fem kommuner slätar efter bästa förmåga över anmärkningarna.
Men vård och omsorgsnämndens ordförande i Lund Lars Johansson (M) anser inte att det behövs någon skärpt tillsyn av entreprenörer. ”Man får ju inte vara så misstänksam att man blir nästan polisiär.” Broderligt förtroende mellan politiker och profitörer.
Alliansen kämpar för profiten i skolverksamheten
Den 18 februari kan man läsa om den så kallade Friskolekommittén där alliansen försöker övertala utvalda oppositionspartier (S och MP) att acceptera förslag som ger riskkapitalbolagen möjlighet att profitera på skolverksamheten. De accepterar inte att kommunen ska få inflytande när fristående skolor ska etableras.
Nänä. Men kommunen får sopa upp efter spekulanterna när vinsten sinar, som senast i Kävlinge. Inte heller accepterar alliansföreträdarna ett MP-förslag som kräver att fristående riskkapitalbolag ska skriva in i sin bolagsordning att huvudsyftet är att bedriva undervisning och inte att sträva efter vinst. När S föreslår att man ska lagstifta om lärartäthet säger de också nej. Det hotar ju vinstmarginalen i det korrupta systemet.
Reportern konstaterar: Om partierna inte kommer överens kan friskolor bli en valfråga.
”17 av 23 välfärdsföretag som tar emot skattepengar för att driva verksamhet i Sverige betalar inte någon skatt trots höga rörelsevinster.”
I Sverige, Norge och Finland vill flera kommuner utesluta leverantörer med koppling till skatteparadis ur sin upphandling. Svenska jurister hävdar att ”enligt lagen om offentlig upphandling får inte företag diskrimineras.
”Lagen är inte i fas med det allmänna rättsmedvetandet. Det är hög tid att verklighetsanpassa den”, skriver James S Henry, Tax Justice Network, tidigare chefsekonom på McKinsey Co, Gunilla Andersson, Attac Sverige, Carina Nilsson, kommunalråd S, Malmö och Annika Lillemets, MP. (SDS 19/2)
Region Skånes egen gudfader Michael Sandin, M, planerar att bolagisera hälften av de offentligt ägda vårdcentralerna i den kommunala vården så att insynen där ska bli lika dålig som i de privatägda. ”Med ökad frihet kan vårdcentraler få bättre möjligheter”, säger han. Det ger större chans till nedskärningar.
I uppföljande artiklar den 20 och 21/2 framhålls att de oanmälda kontroller som är nödvändiga i privata vårdbolag är kostsamma. En billig entreprenad innebär ökade kostnader för kommunen. Moderata ordförande i fem kommuner slätar efter bästa förmåga över anmärkningarna.
Men vård och omsorgsnämndens ordförande i Lund Lars Johansson (M) anser inte att det behövs någon skärpt tillsyn av entreprenörer. ”Man får ju inte vara så misstänksam att man blir nästan polisiär.” Broderligt förtroende mellan politiker och profitörer.
Alliansen kämpar för profiten i skolverksamheten
Den 18 februari kan man läsa om den så kallade Friskolekommittén där alliansen försöker övertala utvalda oppositionspartier (S och MP) att acceptera förslag som ger riskkapitalbolagen möjlighet att profitera på skolverksamheten. De accepterar inte att kommunen ska få inflytande när fristående skolor ska etableras.
Nänä. Men kommunen får sopa upp efter spekulanterna när vinsten sinar, som senast i Kävlinge. Inte heller accepterar alliansföreträdarna ett MP-förslag som kräver att fristående riskkapitalbolag ska skriva in i sin bolagsordning att huvudsyftet är att bedriva undervisning och inte att sträva efter vinst. När S föreslår att man ska lagstifta om lärartäthet säger de också nej. Det hotar ju vinstmarginalen i det korrupta systemet.
Reportern konstaterar: Om partierna inte kommer överens kan friskolor bli en valfråga.
”17 av 23 välfärdsföretag som tar emot skattepengar för att driva verksamhet i Sverige betalar inte någon skatt trots höga rörelsevinster.”
I Sverige, Norge och Finland vill flera kommuner utesluta leverantörer med koppling till skatteparadis ur sin upphandling. Svenska jurister hävdar att ”enligt lagen om offentlig upphandling får inte företag diskrimineras.
”Lagen är inte i fas med det allmänna rättsmedvetandet. Det är hög tid att verklighetsanpassa den”, skriver James S Henry, Tax Justice Network, tidigare chefsekonom på McKinsey Co, Gunilla Andersson, Attac Sverige, Carina Nilsson, kommunalråd S, Malmö och Annika Lillemets, MP. (SDS 19/2)
Region Skånes egen gudfader Michael Sandin, M, planerar att bolagisera hälften av de offentligt ägda vårdcentralerna i den kommunala vården så att insynen där ska bli lika dålig som i de privatägda. ”Med ökad frihet kan vårdcentraler få bättre möjligheter”, säger han. Det ger större chans till nedskärningar.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar